Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jt 22
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
171
DEN HÖGSTA
*cn som i tysthet det goda gör,
Han skördar lönen också derför;
Han fikar ej efter menskogunst,
Som är förgänglig lik molnets danst
Hen snart förgår, liksom dimman kall
För solens ljus snart förskingras skall,
Och intet, intet dig återstår,
Om ej en suck eller tår. —
LÖNEN.
Det goda gör för det godas skull
Då skall du känna dig fröjdcfull
Och lönen skall i ditt eget bröst
Dig hviska glädje, och frid och tröst,
Den högsta lönen du här kan få,
Uti ditt hjerta re’n har du då,
Och då den skönaste bästa lott
Du ren här nere har fått.
S-ing.
–––$«ee=9g*gg>4}te=!)<»<J>–––*.
ONKEL OLIYEBS BERÄTTELSER.
I. Huru en liten flicka kan vara nyttig.
hörde nyligen en liten flicka sucka:
)et är ändå bra tungt att vara så
fullkomligt öfverlopps i verlden, som jag ärP
— „Men, mitt barn,’» sade jag till henne,
„huru kan du säga så? Du har ju
föräldrar och små syskon, hvilka du väl kan på
mångahanda sätt tjena till hjelp och glädje.
aO nej, de behöfva mig icke,11 hon skakade
helt sorgligt sitt lilla hufvud. „Pappa och
mamma hafva ju mycket pengar; de önska
sig ingenting mera; de äro alldeles
tillfredsställda och livad syskonen vidkommer,
är det på samma sätt med dem. De
hafva allt livad man kan önska sig:
leksaker och och bilderböcker och allt fullt
upp. Pappa och mamma sörja nog för att
intet fattas dem, — Ja, en dag, då jag
gjorde en liten docka af lappar och
sidentyg med en vacker fjäder till plym i hat
och sedan skänkte den åt lilla syster,
skrattade hon åt den och kastade den i en
skräpvrå; — hon har ju så många stora
v axdockor med rörliga ögon, som kunna
ropa pappa och mamma. Nej, ingen
nytta förmår jng uträtta i vcrlden och
jag ville ändå så gerna göra det, eftersom
min lärarinna sagt mig, att vi hafva
blif-vit skapade hit till jorden för att gagna
och göra hvarandra lyckliga. Men hvad
gagn kan jag väl göra i mitt hem? Ack
de fattiga barnen äro mycket lyckligare än
de rika; de kunna arbeta och förtjeua
uppehälle åt sina små syskon och sina föräldrar!
Jag önskade att jag vore fattig!" Och den
lilla Hickan blickade Uingtansfullt ut
genom’ det stora med tunga sidengardiner
försedda fönstret, på ett par barn, hvilka
trasiga och utan skodon vandrade förbi
der ute i det kalla vintervädret. „Säg icke
så, mitt barn P Jag drog henne ned på
mitt knä. „Du bör icke vara otacksam
emot vår Herre, som i sin nåd, begåfvat
dig med ett präktigt godt hem! Tvärtom
bör du innerligt tacka Honom derför! —
Och livad det beträffar att du vore onyttig
i verlden, till följe af att du och de dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>