Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Olika berättelser om en stor öfversvämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skrifter från en tid, då Europa ej fans till för “den
bildade världen“. Man har också så gjort, man har sedan
länge gräft upp tusentals minnesmärken från mäktiga
riken med en storslagen odling, hvilken delvis blifvit
gömd i jorden flera årtusenden före vår tideräkning.
Bland dessa minnen räkna vi folkens skriftliga kvarlåtenskap
såsom den ej minst intressanta. Ett rikt fynd däraf ha de
redan för längesedan företagna gräfningarna i det gamla
Ninive gifvit. Man har bland annat här funnit ett
storartat bibliotek, som den assyriske konungen Asûrbânîpal
(670 f. Kr.) hopsamlat och hvilket han riktat med en stor
mängd afskrifter från de uråldriga biblioteken i
Eufrat-Tigrisdalens gamla storstäder. Här i Ninive bland
spillrorna af pelare och marmorstatyer finner man tusentals
lerskifvor fyllda med kilskrift[1] och det är just på några
af dessa skifvor, vi finna den älsta och därjämte
viktigaste berättelse man känner om en stor “flod“. Vi göra
därför början med denna.
Izdubarsagan, i hvilken berättelsen är inväfd såsom
en sång, är en stor hjältedikt, som behandlar hjälten
Izdubars äfventyr och bedrifter. Denna dikt nedskrefs
ursprungligen tvänne årtusenden före vår tidräkning.
Den består af 12 sånger, i hvilka Izdubars lefnadslopp
skildras på obestridligen historisk grundval, och i elfte
sången är det vi finna berättelsen om den stora floden.
Sångens innehåll är i hufvudsak följande.
Izdubar vandrar sjuk och sorgsen, emedan han
förlorat en vän, långt ned till flodernas — d. v. s. Eufrats
och Tigris — mynning. Han finner där sin stamfader
Hasîs-Adra. Denne — motsvarande biblens Noah — som
räddats från öfversvämningen, har af gudarne ditförts för
att tillbringa ett odödligt lif. Då Izdubar träffar sin
ättefader, utfrågar han dennes lefnadsöden och om dem
förtäljer då Hasîs-Adra ungefär följande. De mäktige
gudarna besluta, att en stor flod skall öfvergå den gamla
staden Surippak vid Eufrat, men Êa, som är hafvets och
den outransakliga vishetens gud, meddelar Hasîs Adra
detta gudarnas rådslag, samt uppmanar honom att bygga
ett fartyg på land. Denne, som fruktar folkets hån, lyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
