- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1925: (dec) ; Årg. 1(1926) /
103

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1,604 milj. pund sterling. Dessa siffror från
några av de väsentliga industrierna visa
oss ett industriland i nedgång, och det är
lätt att förstå hur detta ytterligan; måste
förvärra den engelska kolindustriens
avsättningssvårigheter, svårigheter vilka man icke
längre betraktar som varande av tillfällig
och övergående art utan av synnerligen
permanent sådan. Det produceras mera kol
än världsmarknaden kan uppsluka. Här
ligger ’krisen” förborgad.

Konkurrensen om världsmarknaden har
blivit hårdare efter kriget, oeh denna
marknad bar dessutom blivit förminskad. 1 denna
konkurrens står Kngland sämre rustat än
dess förnämsta europeiska medtävlare,
Tyskland. Ef Ler fredsslutet investerade den
tyska kapitalismen nytt kapital i stor
utsträckning for att kunna göra den tyska
industrien duglig al.t upptaga konkurrensen
på världsmarknaden. Det genomfördes
tekniska förbättringar, nytt maskineri
installerades, man nyorganiserade och
rationaliserade företagen och gjorde dem
konkurrensdugliga. Detta var i«ke minst förhållandet
inom den Lvska kolindustrien. Den engelska
kapitalismen följde ingalunda denna taktik
vad det angår kolindustiren. Denna förblev
omodern och ineffektiv, dåligt tekniskt
utrustad och affärsmässigt dåligt organiserad.
Följden härav måsU; med nödvändighet bli
mindre konkurrenskraft på världsmarknaden
och förminskade avsättningsmöjligheter.

En mycket stor del av gruvorna gingo
utaji förtjänst. Många nedlade driften och
avskedade arbetarna. En mycket stor
arbetslöshet gjorde sig gällande hland
gruvarbetarna.

ir.

På grund av gruvindustriens betryckta
läge beslutade gruvagurna att arbetarnas
löner skulle reduceras oeh deras arbetstid
förlängas. De dåliga tidernas följder skulle
avlastas på arbetarna. I juli 1925 skulle
arbetarna lockoutas för att på detta
lämpliga sätt bearbetas till eftergifter.

Men en strid vid kolgruvorna, eventuellt
åtföljd av en sympatiaktion från
järnvägsmännen och transportarbetarna, är en
allvarlig sak. Regeringen Baldwin ingrep.
Den kallade representanter för båda
parter och höll med dem separata
överläggningar. Grnvägarna fordrade
statssubven-tion för att kunna hålla driften gående.
Arbetarna, som i statssubventionen såg en
tillfällig lösning och en möjlighet för
upprätthållandet av arbetslöner och arbetstid,
biföllo i princip tanken på statssubvention.
Den 30 juli 3925 meddelade emellertid Bald-

win arbetarnas representanter på ett
synnerligen bryskt sätt, att, staten intet kunde
göra, och då man redan talat om
sympatistrejk för att stödja gruvarbetarna, så
förklarade regeringen ,att den kom att bruka
alla maktmedel för att upprätthålla
arbetsfunktionerna. På denna, utmaning svarade
arbetarnas representanter, att
fackorganisationernas generalråd redan beslutat att.
använda sig av alla de medel, över vilka
organisationerna förfogade för att skydda
gruvarbetarna från lonenedpressningar och
ar be ts tidsf örlä ngning.

Inom 24 timmar kapitulerade regeringen
Baldwin, omkastade sin hållning och
genomdrev nio månaders statssubvention. Denna
statssubvention inkasserades naturligtvis till
största, delen av kapitalisterna, men ett
villkor var att arbetarnas löner oeh arbetstid
skulle förbli vid del gamla under
subven-tionsti den.

Arbetarna hävdade, att de icke voro
skulden till krisen. Under högkonjunkturerna
inkasserade kapitalisterna all vinst, och det
måste därför bli deras sak att även hålla
driften gående under de dåliga tiderna. Och
förmådde icke bolagen alt på ett förnuftigt
sätt administrera kolindustiren, så krävde
arbetarna en nation a lisering- av densamma.

Bedan statssubventionen blivit beslutad,
tillsattes en kommission, som skulle
undersöka, förhållandena inom industrien och
framkomma med fört-lag om hur man skulle
kunna förbättra dem. Denna kommission
framlade den 6 mars 1926 ett omfattande
förslag till reorganisation av hela
kolindustrien. Kommissionen yrkade på
bibehållandet av den gamla 7-timmarsdagen men
föreslog däremot en minskning av lönerna.
Statssubventionen skulle upphöra, men
arbetarna skulle i de sämst ställda distrikten
likväl kunna understödjas med allmänna
medel. Förbättrade industriella metoder
måste genomföras. Dålig arbetsplan oeh

I schaktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free