Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blivit noggrant och orört bevarade i
regeringarnas portföljer. /
Så kommer 1924 med sina val till den
lagstiftande församlingen. C. G. T. låter
ieke tillfallet gå sig ur händerna. Den
reklamerar med sitt för i tillfället lämpligt
uppvärmda minimumprogram. Den
tillväxande livaktigheten bland arbetarna —
strejkvågen i februari ocli mars 1924 —
oroar C. G. T:s ledare. Dc vilja på nytt
söva arbetarnas energi genom sociala
lag-stiftningspalliativ. Jouhaux, vars käpphäst
är ett Ekonomiskt Rad av ”producenter och
konsumenter” (läs arbetare och
arbetsköpare), ger sig icke för ett första
misslyckande, som han rönte med sitt Ekonomiska
Arbetsråd, som för länge sedan upphört
att vara till, oeh arbetar på nytt för
skapandet av detta råd i staten. Samtidigt
reklamerar C. G. T. med mycket väsen
åter-uppståndelsen av dess minimumprogram. På
nytt köres det fram med projektet om
social lagstiftning: pensioner,
olycksfallsförsäkring, skyddslagar för kvinnor och barn,
ratificering av Washingtonkonventionen om
åttatimmarslag, kapitalskatt, nationalisering
av industri, etc., etc.
Det var klart, att utkastandet av detta,
minimumprogram på valmarknaden icke var
något annat än en manöver från det
socialdemokratiska partiet för att locka till sig
de fackligt organiserade arbetarnas röster.
De olika paragraferna i C. G. T :s program
införlivades med de socialdemokratiska
kandidaternas valprogram.
Så kommer den 1 maj 1924.
Arbetslösheten är redan ganska omfattande, men
allt förlöper lugnt. ”Peuple”,
”syndikalis-tiskt organ”, officiellt språkrör för C. G. T.,
som säger sig företräda Amiensresolutionen,
publicerar den 4 maj följande ord i en
ledande artikel: ”Vi försvara ett program ...
Mot reaktionen! Alltid. För
vänsterblocket? (det politiska.) Arbetarna skola
forstå att välja.”
Men för att det icke skulle råda ringaste
tvivel om C. G. T:s roll vid valen
förkunnade ”Peuple” klart och tydligt i en
ledare den 7 maj:
”... utan att blanda sig i partistriderna
har C. G. T. haft en god ingivelse, när den
färgat valrörelsen genom att offentliggöra
sitt program ... För närvarande kan ingen
syndikalist, som är medveten om det
kritiska i tidsförhållandena, utan reservation
predika förakt för politiken. Våra vapen
äro icke så talrika att vi ha råd att
förkasta ens det sämsta”
Det var en order till syndikalisterna att
rosta med vänsterblocket!
C. G. T. TJ. å sin sida fortsatte att slå
på stora larmtrumman för facklig enhet.
För att motverka den strömning till
autonomi, som grep omkring sig i
organisationerna efter de kommunistiska morden den
11 januari, inriktade C. G. T. TJ. sig med
yttreligare energi på enighetsmanovrerna.
Vid ringaste anledning passade C. G. T. TJ :s
ledning på att föreslå C. G. T. enhetsfront,
än för ett än för ett annat syfte. C. G. T :s
anslutning till vänsterblocket utnyttjades
klokt av kommunisterna oeh syndi
kalistkom-munisterna. Men en ny anledning till oro
framkom. I oktober 1924 beslutade
byggnadsarbetaresyndikatet i Paris (Syndicat
TJnique du Batiment de la Seine) — det
största syndikatet inom detta distrikts
sammanslutning inom C. G. T. TJ. — att
definitivt utträda ur denna senare och
uppmanade Byggnadsarbetareförbundet (det till
C. G. T. TJ. anslutna) att göra
sammaledes.
Några dagar senare, den 1 och 2
november, avhöll minoritetssyndikatcn inomC. G.T*
U. en konferens oeh beslutade 1) att-
definitivt bryta med C. G. T. U., 2) att bli
oavhängiga oeh upprätta ett förbindelseled
mellan Frankrikes oavhängiga syndikat.
Denna förbindelseled fick namn av
Federativa förbundet, av Frankrikes autonoma
syndikat (Union Fédérative des Syndicats
Antonomes de France (U. F. S. A.), eller
kort och gott Ufsa.
Detta blev begynnelsen till en tredje C.
G. T., men den saknade livaktighet och
kraft att samla de i de båda
landsorganisationerna kringspridda självständiga
syndikalisterna och lyckades därför ieke att
hävda sig i organisationslivet i Frankrike.
Blott ett karakteristiskt drag förenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
