Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För en frihetlig
socialism
Av H. Rodriguez
in.
I Spanien, den politiska korruptionens
klassiska land, voro naturligtvis den
republikanska statsapparaten ocli dess institutioner
tusen gånger mera förruttnade än i
Weimar-Tyskland. Denna apparat bröt också
ögonblickligen samman inför generalernas resning
i juli 1936. Vad hade man nu för nytta av
den edsvurna republikanska polisen och
officerarnas hedersord. Dessa republikanska
myndigheters framgång var densamma som i
Preussen-Tyskland. Fascisterna ryckte till sig
hälften av landet. I resten av det spanska
territoriet lyckades myndigheterna emellertid
inte att hindra massornas beväpning och där
segrade också folket över fascisterna. Kriget
kunde börja.
Denna seger på städernas och byarnas gator
var omedelbart förknippad med en spontan
expropriation av alla storgods och samtliga
större industriella företag. Detta faktum har
knappast observerats ute i världen, därför att
exproprieringen inte genomfördes medelst
dekret utan direkt av arbetarsyndikaten (båda
riktningarnas) och till förmån för dessa själva
eller nybildade jordbrukskollektiv. Med ett
slag ändrades halva landets sociala fysionomi.
Ingen skall tro, att de spanska arbetarna
någonsin kämpat för Azana & Co:s taburetter.
De kämpade för sin egen sak, och därför hadc
deras kamp en schvung, som arbetarrörelsen i
andra länder saknar. Den reformistiska och
parlamentariska arbetarrörelsens
föreställningar sträcka sig inte längre än till regerings-
förändringar och reformer genom statliga
dekret. Å andra sidan tro emellertid arbetarna
inte längre på värdet av dessa ting — de anses
inte vara värda någon insats. Kan man
förklara den tyska arbetarrörelsens sammanbrott
annat än med denna förståeliga likgiltighet
gentemot den borgerliga-partisocialistiska
for-maldemokratin. Negrins berömda tretton
punkter skulle lugna västmaktskapitalismen och
både Negrin och hans kommunistiska
uppdragsgivare hade säkert satt som mål att
återställa kapitalismens och privategendomens
fullständiga herravälde, likaväl som allt, vilket
liörde till den parlamentariska härlighet, som
bröt samman 1936 inför fascismens anstorm.
Den antifaseistiska fronten med de stora
fackliga organisationerna som egentlig
massgrund-val, var förvisso en nagel i ögat pä den
fransk-engelska kapitalismens talesmän i
Spanien. Trots detta är det emellertid ett faktum,
att den egentliga kapitalistiska
privategendomen oeh kapitalisternas ledning av
näringslivet hade avskaffats i det antifaseistiska
Spanien. Detta var för arbetarna demokrati —
sedan kunde Azana—Negrin ha en annan
uppfattning. I det antifaseistiska Spanien var
1938 inte 10 procent av näringslivet i privat
besittning — och denna rest var småborgerlig
och respekterades därför. I ungefär 15 procent
av näringslivet existerade gemensam
förvaltning genom syndikaten och staten, som ingrep
i krigföringens intresse, men resten av
näringslivet i stad och på land hade socialiserats
och förvaltades av CNT- och
ITGT-organisa-tioner.
Målet för CNT:s allianspolitik i det
anti-fascistiska Spanien var att svetsa samman en
socialistisk, självmedveten arbetarrörelse som
bärare av den antifaseistiska kampen. Ty det
stod klart från början, att resterna av den
gamla republikanska byråkratin och de
småborgerliga kretsarna skulle itppt äckn en ökad
böjelse för fascismen, allteftersom kampen blev
tyngre, och att endast en beslutsam
arbetarrörelse kunde erbjuda ett säkert fundament. I
denna anda skrev Santillan i maj 1938 om
ar-bctaralliansens mål: ”Den arbetarenhet, som
syftar till ett tyst underordnande under
regeringsinstitutionerna, är ingen revolutionär och
proletär lösning. I stället för att stärka åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
