Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3,428 kr. Men själva lönen i förhållande till
förskjutningen i denna budgets utgifter
baseras på, att varupriserna under året 1914 voro
lika med 100.
Därefter bestämmer avtalet, att
lönerevisioner på denna grundval skola äga rum var
tredje månad.
När man betraktar dessa invecklade
beräkningar för bestämmandet av förhållandet
mellan varupriser ock löner, skall man snart inse,
att man bär står inför ett avtal, vars
grundval oek verkningar den vanlige arbetaren alls
ieke är i stånd att kontrollera.
För ett nyktert övervägande står det klart, att
ju mindre en årsinkomst är, ju mera måste
den koncentrera sig på det absoluta
livsbehovet, såsom bostäder, föda, skodon, kläder oeh
bränsle. En större årsinkomst kan även
användas till bekvämlighet, nöje och lyx. Det
är således klart, att årsinkomster på 1,000 kr.,
på 2,000 kr. oeh 3,000 kr. komma att
konsumera olika beliovsvaror, och att dessa
varugrupper återigen kunna representera helt
skilda prisrörelser, både stigande oeh fallande!
Skulle en årsinkomst på 3,428 kr. vara en
blott någorlunda rättfärdig grundval för
beräkningen av den prisstegring, som har
drabbat arbetarna, då måste den uttrycka en
allmän genomsnittsinkomst för de av avtalet
omfattade arbetarna! Detta gör den emellertid
inte, tvärtom!
Om vi ta taxeringslistorna för 1939, som
omfatta samtliga inbyggare i Danmark med en
årsinkomst på över 800 kr., så visar det sig,
att endast 162,172 personer ha haft en inkomst
på mellan 3,000 ocli 4,000 kr., under det att
över en miljon (1,035,236) personer ha haft
från 800 till under 3,000 kr. i årsinkomst.
I denna sista grupp ha 769,376 personer
haft under 2,000 kr. i årsinkomst och i denna
grupp finns den överväldigande delen av
landets arbetare.
Årsinkomsten på 3,428 kr. är i Danmark en
medelklassintäkt, med en konsumtion, som
ligger långt över arbetarnas, och, som jag skall
visa, med en betydligt lägre prisstegring.
Avtalet bestämmer, att löneregleringen
endast skall gälla från sista gång
avtalsfömyel-sen ägt rum, och då detta inträffade sistlidna
vår, är det prisstegringen i julikvartalet och
delvis aprilkvartalet, som blir avgörande.
Ta vi här statens statistik över
prissvängningarna i de olika varugrupperna under denna
period, och, som denna statistik gör, sätta
prisnivån under 1935 till 100, då utvisa följande
varugrupper nedannämnda förskjutningar:
Livsmedel från 108 till 112. Stegring 4 %.
Kläder, skodon och tvättmedel från 109 till 117.
Stegring 8 %.
Bostäder från 109 till 109. Stegring 0 %.
Bränsle och belysning från 103 till 123.
Stegring 20 %.
Skatt, kontingent från 109 till 110. Stegring
1 %.
Dessa varugrupper äro de, som arbetarnas
små inkomster måste koncentrera sig på.
Till jämförelse skall jag upplysa, att
samtliga andra varugrupper, under nämnda period,
däribland all lyxförbrukning, endast stigit
3 %!
Dessa officiella siffror dokumentera tydligt,
vilket bedrägeri det är gentemot det stora
antalet av arbetare att beräkna deras
merutgif-ter till levnadskostnader efter en årsinkomst
på 3,428 kr.
Vi, som dela arbetarnas livsvillkor, kunna
ytterligare understryka denna uppfattning
med erfarenheten från dagliga småinköp på
ett kvarts och ett halvt kg., där den officiella
prisstegringens hörda ständigt ökas med ören.
Eller låt oss nämna bränslet. De större
inkomsttagarna ha köpt sitt vinterbränsle under
sommaren till ett pris av 225 öre pr hektoliter
koks. Vi arbetare, som måste köpa från dag
till dag, få nu betala 450 öre pr hektoliter,
alltså, icke som den officiella statistiken
säger, 20 %, utan 100 % mera!
På grundval av de här anförda fakta, är
det fullt berättigat att stämpla även den
grundval, som användes till uträkning av
prisstegringen på arbetarnas konsumtion, som
falsk.
Men när nu denna årsinkomst på 3,428 kr.
orättfärdigt brukas till beräkning av
grundvalen för den prisstegring, arbetarnas
konsumtion har varit utsatt för, så vore det väl också
rimligt, att arbetarna finge den merutgift’ ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
