Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fackorganisationerna
och krigsfascismen
Av Albert Jensen
Upprepade oeh ihärdiga anklagelser ha under
senaste tiden gjorts mot socialdemokratin
tor att arbeta fascismen i händerna. Man har
kallat socialdemokraterna för ”socialismens
dödgrävare”, och sannerligen finns det grund för
anklagelserna.
Inom den reformistiska fackföreningsrörelsen
betraktas Stefan Oljelund som ett bärande
namn och teoretiker för denna rörelse. Han
ger tid efter annan uttryck för de strömningar,
som göra sig gällande. Nyligen har Oljelund
begått en artikel betitlad
”Fackföreningsrörelsen under krig”, som publicerats på olika håll,
i vilken han gör sig till tolk för den
uppfattning, att fackföreningarna under krigstillstånd
skola med berått mod och av fri vilja
underkasta sig det statliga förmynderskapet och
komma i ungefär samma ställning som i
diktaturstaterna.
Artikeln påtvingar sig uppmärksamhet, dels
därför att den mied sannolikhet ger uttryck för
den socialdemokratiska politikens önskningar
och därför också för den verklighet, som
kommer, i händelse vi bli indragna i ett krig
(kanske också utan krig), och dels därför, att den
är typisk för den verksamhet, genom vilken
den socialdemokratiska politiken och
fackföreningsmän bereda vägen för fascismen, för den
statliga diktaturen.
För den nationella självständigheten måste
arbetarna icke blott ge materiella offer, ”man
måste även ge hela sin person åt landet”,
förkunnar Oljelund. ”Den omständigheten att det
finns en fri fackföreningsrörelse i vårt och an-
dra demokratiska länder bevisar bäst, att dessa
lände.r äro demokratiska.” Vad Oljelund
därefter hävdar är, att man skall offra denna
demokrati åt staten under krigstid — för att.
bevara demokratin! Man skulle också kunna
uttrycka saken så, att arbetarna under ett krig
av fri vilja skola acceptera ett statstotalistiskt
eller krigsfåseistiskt system,, för att icke detta
system skall komma över oss. Det förefaller
komma mycket nära en rekommendation till
självmord för att undkomma döden.
Vi återgiva här nedan ett utdrag av den
oljelundska artikeln i fråga.
Under ett krig eller under ett krigstillstånd
i Europa, som så allvarligt påverkar vårt läge
som nu är fallet, upphöra gamla begrepp om
fackföreningsrörelsen och samhället (staten)
att gälla. Fackföreningarna måste då mer
eller mindre frivilligt förvandlas till
statsorganisationer. De få ställa hela sin kraft och
hela sin samlade erfarenhet till statens
förfogande. Göra de ic-ke detta, kommer staten att
taga ifrån dem inflytandet över medlemmarna
d. v. s. över arbetarna och bar det gått så långt,
vet man, sedan fredliga förhållanden inträtt,
inte om detta inflytande kan återställas.
Fackföreningsrörelsen har stort förtroende
hos arbetarna. Risken blir stor för att staten
tager ifrån fackföreningsrörelsen dess makt och
förvandlar den till något, som liknar
fackföreningsrörelsen i Italien och Tyskland. Den
är en ren intresseorganisation oeh i dess
förmåga att hävda arbetarnas ställning, som!
löntagare och deras rättsställning på arbetsplatsen
ligger dess existensberättigande. När staten i
en kritisk tid kräver alla medborgares fulla
kraft ocli hela hängivenhet för landets skydd
och den fria statens bestånd måste även
fackorganisationerna vara beredda att ställa sig till
statens förfogande. Göra de detta så skänka
de hela sin kraft till värn av den fria
demokratiska staten och därigenom överleva, de
demokratiska institutionerna den för all
demokrati farliga, tid som ett krigstillstånd är. Låt
oss förklara vad vi mena: Alla medborgare
taga som en given sak att staten skall förfoga
över dem under krig. Medborgarna utkallas
till värnplikts- eller krigstjänst oeh det faller
ingen in att b<>strida staten denna rätt. Alla
övergiva sitt civila liv och sin familj och
infinna sig till samlingsplatserna, taga på sig den
grå uniformen och ställa sig under andras
befäl. De som icke inkallas till krigstjänst få
bakom fronten ställa sig till statens förfogande.
De bli tilldelade vissa uppgifter inom industri
ocli näringar och de få inte själva välja
arbetsplats och sysselsättning. Förslag till lag om
medborgares civila arbetsplikt liar framlagts och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
