Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korporatism
Av Albert Jensen
Korporatismen är ett ord, som börjar tränga
sig fram i den politiska debatten i Svergo.
Det är ett tidens teeken — dess värre! Det
anger, att slaveriet befinner sig på offensiven
och friheten bor allt trängre och trängre.
Korporatismen är den fascistiska metoden att
lösa klasskampens problem. Om vi skulle våga
oss på att sammanfatta dess innersta mening
och metod, skulle det vara denna:
stabiliserandet av kapitalismen, av löneslaveriet och
utsugningen genom arbetarnas och arbetsköparnas
tvångsorganisering i skilda men under statens
kontroll tvångsvis samverkande
sammanslutningar. Trots justeringar torde detta vara den
innersta meningen.
Beteckningen korporationer brukas av den
italienska fascismen. Man har också kallat
den italienska korporatismen för ”fascistisk
syndikalism”. En idé har kanske hämtats hos
syndikalismen: producenternas övertagande ao
produktionen. Genom korporatismen skulle
ledningen av produktionen läggas i händerna
på producenterna (enligt det fascistiska
systemet: arbetarna och företagarna) men under
statens bestämmande och överinseende.
Därmed framträder också klart, att detta slags
”syndikalism” ingenting har att skaffa med
den syndikalistiska arbetarrörelsen, vilken
tänker sig producenternas övertagande av
produktionen genom en social revolution, under
vilken arbetarna exproprierade
produktionsmedlen, avskaffade kapitalismen, löneslaveriet,
klassväldet och staten. Den fascistiska
korporatismen däremot konserverar och stabiliserar
såväl löneslaveriet som kapitalismen,
klassväldet och staten. Syndikalismen och den ”.fas-
cistiska syndikalismen” representera således
tvenne vitt skilda världar.
Man skulle kanske kunna våga påståendet,
att grunden till korporatismens och
faseismens segermarseh lades i Italien 1920, då den
italienska reformismen och socialdemokratin,
motsvarande den kapitalistiska regeringen
Giolittis förhoppningar, eftersträvade att
iso-lera den i Italien inom metallindustrin
påbörjade sociala revolutionen (”fabri
ksockupationen”) under den revolutionära syndikalismens
ledning. Mellan 700,000 och en miljon
metallarbetare (uppgifterna äro något skiftande)
hade förhindrat en allmän lockout inom
metallindustrin genom att ”ockupera”
verkstäderna och fabrikerna till ett antal av omkring
2,000. Avsikten var att genom handlingens
exempel dra arbetarna inom andra industrier
med i aktionen, så att denna generaliserades.
’Ilade detta skett och hade arbetarna inom alla
andra verksamhetsområden följt
metallarbetarnas exempel, så hade detta inneburit
genomförandet av en social revolution, under vilken
produktionsmedlen överförts i händerna på
producenterna (handens och hjärnans
arbetare) och kapitalismen och löneslaveriet
avskaffats. Men denna revolutionsmetod lämnade
ingen plats åt politikerna, parlamentarikerna,
lagstiftarna, ”statsmännen”, ty den gav ingen
plats åt den partisocialistiska doktrinen, att
erövrandet av statsmakten var den första
betingelsen för socialismens förverkligande. Det
öde, den syndikalistiska doktrinen hade
reserverat åt den ”politiska makten” och staten, var
ingenting annat än sotdöden. Inte underligt,
att partisoeialisterna och politikerna sökte
isolera 1’abriksockupationen till den industri, som
drabbats av densamma, ty en sådan isolering
måste med nödvändighet leda till aktionens
misslyckande. Och när den sluge Giolitti i
parlamentet gav uttryck åt sin tillit till de j$.
formistiska ledarnas besinning och klokhet som
den säkraste assuransen mot revolutionen, lade
han i dagen en grundlig kännedom om
parti-socialismens och parlamentarismens karaktär.
Det lyckades reformismen att isolera den
revolutionära aktionen till metallindustrin
(mindre och mera sporadiska aktioner förekommo
också inom jordbruksindustrin etc.) och där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
