Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korporatismen. Ill
Amerikanska företeelser
Vem har icke i tidningarnas spalter sett
initialerna NEA i telegram och
korrespondenser från Förenta staterna? NR A är
initialerna till en lag, som stiftades den 16 juni 1933,
benämnd National Recovery Act, antagen för
”återställandet” eller tillfrisknandet av den
dödssjuka kapitalistiska produktionsordningen
och samhällsekonomin, vilken genom krisen
1929 störtat ned i en avgrund och inte genom
egna krafter kunde kravla sig upp igen.
Arbetslösheten omfattade bortåt femton miljoner
(alldeles tillförlitliga siffror fanns icke) och
det elände, som rådde i världens kapitalistiskt
mest utvecklade land, var fruktansvärt och
obeskrivligt.
droge en fred med eftergifter framför en total
social revolution. ”Nyordningens problem”,
skrev den, ”är socialt såväl som internationellt.
Nyordningen kan inte baseras på bevarandet
av privilegier för länder, klasser och individer”.
Då emellertid kriget så påverkat de allmänna
förhållandena, att det för den härskande
klassen icke längre är tänkbart att förhindra en
social omvandling genom en uppgörelse med
Hitler, så är det logiskt, att den i stället söker
så påverka nydaningen, att den räddar det
mesta möjliga av sina rikedomar, sin profit och
sin makt genom att skapa en engelsk
motsvarighet till det tyska systemet. Men här
kommer den engelska arbetarklassen att uppträda
som en bestämd och mäktig motståndare — om
den vill utnyttja den maktställning kriget givit
den. Varje profetia om utgången av denna
kamp mellan samhällsklasserna är för
närvarande fruktlös.
Liberalkapitalismen kunde icke genom egna
krafter och med tillämpandet av egna
doktriner återvinna sin hälsa. Visserligen var
liberalkapitalismen i Amerika knappast någon
liberalkapitalism längre. Den fria
konkurrensen var för länge sedan grundligt beskuren
genom trust-, ring- och kartellbildningar, men i
så måtto var den ännu liberalkapitalistisk, att
den undanbad sig och bekämpade statens
kontrollerande inblandning i sina affärer, medan
den naturligtvis inte hade något emot, att
staten sträckte den nödställda en hjälpsam hand
full av klingande dollar. Den amerikanska
kapitalismen hade för åtskilliga decennier
sedan upptäckt den ”dirigerade ekonomin”, men
den undanbad sig statens dirigerande
ingripande, den ville dirigera själv och skapade för
det ändamålet sammanslutningar för
övervinnandet av den inbördes konkurrensen och
betryggandet av profiten. Den amerikanska
kapitalismen vände sig både mot statens
ingripande och mot arbetarorganisationernas
ingripande. Och dess metod att genom truster och
liknande organ ”dirigera” samhällsekonomin,
blev så prövande för samhällsintressena, att
staten såg sig föranledd att genom
Sherman-lagen av 1890 upplösa alla industriella och
kommersiella karteller och truster. Den ”fria
konkurrensen” skulle återställas. Och likväl
fanns det områden, där staten tvingades
ingripa för att skydda samhället från det onda,
den oreglerade frikonkurrensen åstadkom,
exempelvis på järnvägstrafikens område, på gas-,
vatten-, elektricitets- och telefonförsörjningens
områden, där staten genom en omfattande och
växande lagstiftning sökte tygla det
kapitalistiska konkurrenssystemets tygellösa framfart.
Å andra sidan ställde sig de kapitalistiska
företagarna icke fientliga till statens ingripande,
när det skedde på arbetsköparnas sida emot
arbetarnas organisationer. Självfallet inte!
Arbetsköparnas ställning var kort och gott
denna: Vi vilja ha rätt att sammansluta
oss utan statens kontrollerande ingripande,
men vi önska att staten skall ingripa mot
arbetarnas sammanslutningar. Och statens
protektion mot arbetarna saknades sällan.
Medan den syndikalistiska rörelsen,
Industrial Workers of the World, enligt sin prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
