Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frihet och demokrati
Av Sverre Bjurman
II.
Verklig industriell demokrati kan ieke
förverkligas inom ramen av den nuvarande
samhällsordningen. Den måste innebära
likvidering av det kapitalistiska ägandets
privilegierade disposition över produktionsmedlen,
vilken gör producenterna ofria. Producenternas
bestämmande över produktionsmedlen är
betingelsen för deras frihet som producenter oc-h
som individer.
I en framställning om den reformistiska
fackföreningsrörelsen och näringslivet relateras, hur
den industriella demokratin kom på
dagordningen med förra världskriget. Upprättandet av
driftsråd på arbetslivets område blev aktuellt
oeli driftsrådslagar infördes i många länder.
Naturligtvis var det här bara fråga om halv-
nas frihet, men att denna frihet skulle nås via
samhällskontroll, eller medelst statens
övertagande av produktionen. Det är emellertid här
att märka, att denna statens vidgade
maktuppgift endast skulle omfatta en starkt begränsad
tidsintervall, varefter det klasslösa samhället
skulle existera som en samling av fria och
frigjorda individer,
Ur dessa tvenne kortfattade
sammanfattningars bakgrund får man bedöma den debatt,
som förts om friheten och socialismen:
Liberalismen beskyller socialdemokratin för en
uppfattning, som den för länge sedan lämnat, och
socialdemokratin vill inte se, att liberalismen
också den i stor utsträckning lämnat sin
ursprungliga filosofi.
Egentligen är det inte så stor skillnad mellan
dessa båda rörelsers praktiska ståndpunkter av
mesyrer, icke fråga om verklig demokrati.
Också här i Sverge tillsattes det en kommitté år
1920 för utarbetandet av förslag i ärendet.
Först 1923 blev den färdig, och den hade
mycket delade meningar.
Metallindustriarbetarförbundet hade 1919 i en kongressresolution
uttalat, att driftsrådslagarna i andra länder icke
skänkte arbetarna några fördelar, som icke
fackföreningarna i Sverge redan voro i
besittning av. I kommitténs utlåtande förklarade
arbetsgivarrepresentanterna, ”att
fackföreningarna redan hade större inflytande på
arbetsvillkoren än utlandets driftsråd innehava”. Och
arbetarrepresentanten ansåg heller inte, att
arbetarna skulle få ”några egentliga fördelar” av
den föreslagna lagstiftningen. Kommittén
framhöll visserligen, att den allmänna
demokratiseringsprocessen icke kunde få göra halt
framför fabriksportarna, men det blev
ingenting åtgjort i alla fall. Självfallet voro
arbets-köparna icke sinnade att göra betydande
eftergifter och å andra sidan voro arbetarnas
representanter inte inställda på att framställa
verkligt genomgripande krav. Arbetarnas
tankevärld var alltför starkt förankrad hos den
kapitalistiska samhällsordningen. De reformistiska
organisationerna kunde inte väntas framställa
krav, som rubbade denna ordning. Om den
föreslagna lagstiftningen icke gav arbetarna
några egentliga fördelar, så hade det varit i sin
ordning att man framlagt andra och mera
långtgående krav, även om resultatet självfallet bli-
i dag. Socialdemokratin har övergivit
socialismen och liberalismen är med om att tolerera
inskränkningar i den enskilda friheten, om bara
kapitalismen får sitta i orubbat bo.
Så står ställningen i dag och det är
synnerligen viktigt, att arbetarna uppfatta
situationen på det rätta sättet. De, som ännu gå
omkring och vänta sig någon socialisering via
socialdemokratin och reformismen, komma att bli
bedragna.
Frågeställningen socialismen eller
kapitalismen måste alltså ställas av arbetarklassen utan
eller i trots av socialdemokratin, och vad mera
är, den måste ställas — inte kontra friheten —
utan socialismen och friheten.
I en efterföljande artikel skola vi taga upp
frågan, i vad mån syndikalismen har
förutsättningar att påverka framtiden i socialistisk
mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
