Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mondism eller
socialistisk demokrati
i industrien?
Av Herbert Anckar
Ien föregående artikel har vi bl. a.
framhållit, hur- vittskilda tankeströmningar som
döljes under beteckningen industriell demokrati
och hur vi syndikalister måste vara på vår vakt
för att bekämpa de "varianter" av den
industriella demokratin som i verkligheten inte
är någonting annat än maskerad mondism. I
det följande skall vi med anknytning till en del
aktuella händelser och uttalanden ytterligare
söka belysa, hur arbetarna enligt vår mening
måste fatta begreppet industriell demokrati,
om densamma skall kunna bli ett steg i riktning
mot socialismen och inte bort från densammas
Säkerligen har läsaren någon gång stött på
en gammal skämthistoria som valsat genom den
svenska pressen i många år och vilken lyder
som följer:
Kontoristen: — Det mulnar, jag tror vi får
regn.
Chefen: — "Vi". Vad i helvitte menar
Karlsson med "vi" ? Är Karlsson med i firman
kanskeä?
Vi kom att tänka på denna gamla s. k.
rolighet, när vi häromdagen i den moderniserade
"Industria" läste en artikel om
Saltsjöbadsför-handlingarna rörande industriell demokrati.
Däri erinras man om, att det från
arbetar-sidan kraftigt tryckts på nödvändigheten av
att få fram ett "vi-medvetande" inom
företagen. På sätt och vis passar historien ihop
med den föreliggande situationen. Arbetarna
skall vänjas vid att säga och tänka "vi", när
det gäller det företag där de är anställda. Inte
bara när det är fråga om väderleksutsikterna
utan också när det gäller sådant som rör
företagets angelägenheter.
Förmodligen kommer de vid
Saltsjöbadsför-handlingarn» närvarande
arbetarrepresentanterna att ha bättre tur än den stackars
Karlsson i historien här ovan. Ty chefen, som
blev så djupt upprörd över att kontoristen inte
använde sig av den enligt lians förmenande
korrektare formuleringen "Såväl företaget som
dess anställda kommer att få regn", lian har
nu försvunnit från scenen. I hans ställe har
kommit en ny typ av företagare, som tillfullo
insett vilket värde det har även ur
aktieägare-synpunkt, att personalen tänker och säger
"vi". Han har upptäckt, vad hans föregångare
inte varseblivit: först när arbetaren blivit "vi"
med det företag där han är anställd har han
sålt sig med både kropp och själ åt
arbetsgivaren. Han har upphört att uppfatta sig som
Den moderna anarkismen uppstod i och med
förståelsen av detta faktum och härur hämtar
den sin moraliska styrka. Endast friheten kan
inspirera till stora ting och åstadkomma de
andliga och sociala omvandlingarna. Konsten
att regera människorna var aldrig konsten att
fostra dem och väcka deras önskan att
omforma och förbättra sitt liv. Skräckväldet kan inte
befalla över annat än en själlös uniformitet,
.som dränker varje vitalt initiativ, så fort det
födes, och kan endast dirigera undersåtar, men
aldrig fria människor! Friheten är själva livets
essens, den impulsgivande kraften för varje
andlig och social utveckling. Friheten är
förutsättningen för mänsklighetens
framåtskridande. Utan friheten ges inget framtidsperspektiv
av eftersträvansvärd art.
Människans frigörelse från andlig
exploatering och från såväl politiskt som socialt
förtryck är den första och ofrånkomliga
förutsättningen för en utveckling hän mot en högre
social kultur och en ny mänsklighet. Och denna
frigörelse har sitt skönaste uttryck i
anarkismens världsfilosofi.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
