Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egenskapen under staten. Ingen kan bli
miljonär, inte ens i Ryssland, utan att tillägna sig
frukterna av andras arbete och fylla den
utsugande kapitalistens funktion. Att staten här
står som mellanhand och blivit redskapet för
den fortsatta kapitalistiska utsugningen
förändrar i stort sett ingenting i det faktiska
förhandenvarandet av utsugning.
Invändningen att staten är detsamma som alla
sovjetmedborgare är ett skenheligt hyckleri i det
ögonblick staten fördelar alla
sovjetmedborgarnas gemensamma inkomst så att den
skänker fattigdom och till och med misär åt
massorna och skänker rikedom och överflöd åt en
privilegierad överklass.
Den ryska statistiken är rik på siffror över
den industriella utvecklingen och
produktionens tillväxt, men den nämner ingenting om
konsumenten. Vill man ha reda på något
måste man på omvägar söka dra fram fakta.
Hubbarb (Sovjet Labour and Industri,
London 1942) gör på basis av sovjetsiffror
följande beräkningar för en arbetarfamilj:
1913 1929 1937
Kostnaderna för mat en
vecka ........................ 3:40 5:90 49:60
Index för matpriser........ 100 172 1.449
Medellön ...................... 25:— 66:— 245:—
Reallöneindex ............... 100 154 68
Enligt dessa beräkningar skulle den
genomsnittliga levnadsstandarden lia sjunkit så att
den 1937 ligger 32 procent lägre än
standarden före revolutionen.
F. Forest (An analysis of russian economy,
1943) kommer till liknande resultat:
1913 1928 1940
Prisindex ....................... 100 187 2248
Löneindex ...................... 100 233 1383
Reallöneindex ................. 100 125 62
Colin Clark (Critique of russian statistics)
kom med utgångspunkt från officiella siffror
till det resultatet att födoämneskonsumtionen
per capita nedgått med 30,5 % från 1913 till
1934. Vilka alla siffror ger vid handen, att
olikställdheten tilltar liksom fattigdomen.
Också på det agrikulturella området har
inkomstdifferentieringen tilltagit. Den började
med Stalins beryktade paroll till bönderna
1933: "Beriken eder!" Hur likställighetens
förbannelse skulle kunna avskaffas när
landet blivit kollektiviserat så att alla bönder
hade lika stora delar av den kommunala jorden
syntes bekymmersamt, men man fann utvägar.
Jordens avkastning delades icke längre lika
mellan medlemmarna av kolsjosen, utan
efter do "dagsverken" varmed var och en
bidragit. Olikhet skapades genom en gradering av
"dagsverken". Således fick en arbetare för en
dags arbete ett halvt "dagsverke", en
traktorförare fem, den administrativa personalen fem
och ända till tio "dagsverken". Här infördes
således en differentiering motsvarande den
inom industrin. Även här skapas klasser.
Ber-dyebekov, chefen för en statlig farm i
Kasak-stan, ett av de fattigaste distrikten i Ryssland,
har klivit upp i miljonärernas led. Vilken
socialistisk triumf!
Naturligtvis återfinner man samma
klassbildande olikhet på det militära området. Enligt
The Economist (3/7 1943) hade en menig man
i Röda armén 10 rubel i månaden, en löjtnant
1.000 rubel, en överste 2.400 rubel etc.
Förhållandet mellan en menigs och en
subaltern-officers lön är i brittiska armén ungefär 1—
4; i amerikanska armén 1—3 men i den
"socialistiska" sovjetarmén 1—100. Denna
klassdifferentiering föres i överensstämmelse med
"en sund socialistisk politik i
överensstämmelse med den allmänna lönepolitiken i Sovjet".
Halleluja!
Den ryska arbetarlagstiftningen påstår
Koostler är värre än i det fascistiska
Italien och det nazistiska Tyskland. Förmän och
fabriksledare har rätt att utan förutgången
varning avskeda arbetare som kommit mer än
20 minuter för sent till arbetet, som lämnat
arbetet för tidigt, som "maskat" och gett
"otillfredsställande arbetsresultat". Avsked för
"mäskning" medförde förlust av
ransoneringskort och rätten till bostad. 1939 fick varje
anställd en arbetsbok som förses med
anmärkningar om arbetarens uppförande, begångna
förseelser, flit eller lättja. 1938 vidtogs
åtgärder för att förhindra arbetarna att flytta utan
tillstånd och att binda dem vid arbetsplatsen.
Efter 1940 döms arbetare till straffarbete om
de lämnar arbetet utan tillåtelse, ja, t. o. m.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
