Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som någonsin i historien åstadkommits. Det
blev en triumf för den mest desperata
galenskapen och det mänskliga förnuftets avgörande
nederlag. En viss övervikt på atomrustningens
område kan aldrig ge någon trygghet. Den
underlägsne kan, trots sin underlägsenhet, likväl
ha så många dolda bomber oeh så många dolda
plan efter att ha blivit utsatt för angrepp att
det likväl räcker för att totalt tillintetgöra
angriparen. Man kan således icke skydda sig för
angreppet, men man kan alltid ta hämnd. Har
angriparen lyckats att på en natt ta livet av
ett trettiotal miljoner människor — man
räknar med en sådan möjlighet — så är han icke
därmed skyddad för att själv bli utsatt för ett
lika förödande eller ett ännu värre angrepp.
Y.
Det enda sättet att förhindra de ödeläggande
verkningarna av ett bombanfall är att
förhindra att angreppet kommer till stånd. Detta
förhindrar man icke genom kapprustningar.
Man pekar här på möjligheten av att skapa
en övernationell världsstat med världsstyrelse
och rätt till kontroll över produktionen i hela
världen, en kontroll som förhindrar
tillverkningen av atombomber. Så länge ieke denna
övernationella stat har skapats, så länge är det
alltid möjlighet för att enskilda stater i
händerna på maktsjuka människor kan överfalla
andra stater, menar man. Därför måste det
skapas en internationell stat som kontrollerar hela
världens industriella verksamhet och
kontrollerar atombomberna.
Om man nu bortser från, att en sådan
över-nationell världsstat icke kan vara önskvärd av
den anledning, att det skulle medföra en
maktkoncentration och skapa en ofrihet vars tvång
dödade den mänskliga kulturen, och man likväl
tänker sig en världsstat, så återstår att tala
om för oss hur det skall bli möjligt att skapa
densamma, när inte ens i den nuvarande
situationen de tre dominerande allierade
segerstaterna (Ryssland, Amerika, England) kan enas
om en form för gemensamma beslut i händelse
av aggression från någon stat.
Förenta nationerna är för närvarande
förbindelselänken mellan staterna. Dess viktigaste
organ är Säkerhetsutskottet med fem
permanenta och sex icke permanenta medlemmar. De
fem permanenta är representanter för
Ryssland, Amerika, England, Frankrike, Kina.
Gäller det nu att företa tvångsaktioner mot en
fredsstörare måste sju medlemmar rösta för
och av dessa sju måste alla de fem permanenta
medlemmarna vara eniga. Om en av de
permanenta icke är enig med de andra, således röstar
emot ingripande mot en fredsstörare, så kan
ingen aktion igångsättas av Förenta nationerna.
Detta är vad man kallat att en stormakt med
sitt veto kan stjälpa Förenta nationernas
samlade uppträdande mot en fredsstörare. När
man således icke ens har kommit så långt, att
man kunnat skapa en säkert fungerande
skyddsorganisation i Förenta nationerna, hur
skall man då kunna tänka sig att man kan
skapa en enlietsstat där de enskilda länderna
får underkasta sig enhetsapparatens beslut i
ofantligt mycket större omfattning.
De praktiska svårigheterna framträder redan
nu. Amerika har framlagt ett förslag om
internationell kontroll över atombomben. Om någon
medlemsstat framträdde som angripare skulle
FN:s säkerhetsråd icke kunna besluta om hela
FN:s ingripande mot missdådaren om en av
stormakterna genom sitt veto motsatte sig.
Ryssarna föreslår däremot att tillverkningen
av atombomber skall förbjudas, men
sanktioner eller bestraffning av en stat som tillverkar
atombomber skall icke kunna verkställas mot
en av stormakternas veto.
Här står stormakterna emot varandra. För
Ryssland skulle det naturligtvis för närvarande
vara synnerligen fördelaktigt att få
tillverkningen av atombomber förbjuden eftersom man
icke ännu kan framställa sådana i Ryssland.
För Amerika skulle detta vara till nackdel, då
Amerika därigenom förlorade sin militära
överlägsenhet. Därför går Amerika icke med på
något sådant förbud. Amerika vill icke förbud
men internationell kontroll, och internationell
kontroll vill icke Ryssland gå med på.
Gromy-ko, Rysslands representant i FN:s
säkerhetsutskott, avvisade bestämt förslaget om
atomkontroll genom ett särskilt organ liksom förslaget
om slopandet av vetorätten i atomfrågor. Det
skulle vara farligt, kanske ödesdigert, förklarade
han, att underminera stormakternas enhällighet.
Genom att göra alla atomfrågor internationella
förhindrar man, förklarade han, tillämpandet
-125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
