Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens ursprung och innehåll. Av prof. Frans Oppenheimer - Medlemmarnas självbestämmanderätt. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medlemmarnas själv
bestämmanderätt.
DKK I*KINC1PDEBATT OM
MEDLEM-arnas självbestämmanderätt inom S. A.
C., som vi upptogo i förra numret av vår
tidskrift, har också föranlett "Arbetaren”
att göra ett inlägg i frågan. I detta inlägg
få vi veta, att självbestämmanderätten eller
decentralisationens princip egentligen icke
alls är någon princip: ”Att uppställa som
princip att decentralisera makten så långt
som det är praktiskt möjligt, eller omvänt
herravälde, d. v. s. att utöver den ära, som
är förbunden med ämbetets börda och
ansvar, söka förskaffa sig ännu högre ära och
framförallt arbetslös inkomst. Enligt de
samstämmiga meddelandena från alla
etnologer är sammanhållningen inom den
trängre familjen liksom i den mera
omfattande gruppen utomordentligt glädjande,
naturligtvis när man bortser från enskilda,
för övrigt mycket sällan förekommande,
impulshandlingar. Kvinnorna stå högt i
aktning och ha alla politiska rättigheter,
barnen, som behandlas kärleksfullt, lära utan
tvång genom lekar och exempel allt, vad
traditionen har att Överlämna dem; gentemot
bröderna (genossen) beflitar man sig om att
giva uttryck för den innerligt kända
högaktningen, även praktiskt i hövlighet och
hjälpsamhet
Härifrån ges det ingen fortsatt
utveckling av inre krafter. Förhistorien är skild
från historien genom den djupaste avgrund,
som ge nom kluvit den mänskliga historien på
denna planet. Efter ett katastrofalt
sammanbrott börjar en ny epok i ordets egentliga
bemärkelse, vilken är ”begynnelse”. Mellan
historia och förhistoria ligger den tid som
Wilhelm von Wundt kallat ”vandringens och
erövringens tidsålder”. Folk som genom
sitt antal eller sin beväpning eller genom
sin sammanhållning är militärt starkare
överfalla svagare folk för att först systema-’
att endast centx*alisera makten så långt det
är praktiskt nödvändigt, är emellertid
detsamma som att inte ha någon princip alls.”
Så nu veta vi, att syndikalismens
decentra-iistiska princip knappast är någon princip.
Det är därför heller icke ägnat att
förvåna, när, efter anförandet av följande
avsnitt av vår principförklaring: . . .
”syndi-kalismen är därför motståndare till
malctcen-tralisationens princip och överlåter åt varje
tiskt utplundra dem under ständigt
upprepade rövartåg, tills de till sist varaktigt
underkuva dem och över dem uppbygga sin
”stat”, vilken nu ”är något helt annat” än
förhistoriens i likhet och broderlighet
sammanbundna gemenskap. Erövringen och
undertryckandet skapar ekonomiskt krassa
olikheter i förmögenhet, först och främst
naturligtvis i jordförmögenhet och därefter
i inkomster: jordränta; det skapar politiskt
herravälde som lagligt anspråk på högre ära
och arbetslös njutning; socialt skapar det
klasserna, först i gestalten av stånd. Alla
ämbeten med vilka f SI jer inflytande
förbehållas herreklasserna, såväl inom hären
och i statsförvaltningen som också i kyrkan.
Undersåtarna ha blivit nedtryckta till
slavar eller livegna; deras arbetskraft och
avkastningen av deras arbete är i kraft av
gällande rätt erövrarens egendom.
Vi kunna sammanfatta allt detta i
formeln: ”Den historiska stateri. är en
klassorganisation”, medan den förhistoriska
gruppen var ett klasslöst gemenskap. Det
är den sociologiska definitionen. Från den.
stat srättsliga ståndpunkten skulle man
kunna fastställa följande definition: ”Staten
är en rättsinstitution, påtvingad en
undertryckt grupp av en segerrik grupp närmast
med det enda syfte att beskatta den
besegrade så högt och så varaktigt som
möjligt till förmån för den segrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
