Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medlemmarnas självbestämmanderätt. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara ett bevis på den tillfälliga majoritetens
principlöshet.
Ur sådana förhållanden kunna,
framspringa kritiska situationer. Det är ett teeken
på bristande inre skolning, ett tecken på
medlemmarnas bristande kännedom om den
för rörelsen grundläggande ideologien, som
skulle norm em organisationens praxis. Men
därför finns det ju också medel till ”inre
skolning”. Den rörelse, som i en sådan
situation besitter en av deccntrnlistisk anda
genomsyrad press, kan i denna ha ett
förträffligt fostringsmedel.
”Arbetaren” tar emellertid fullkomligt
miste, när den antar, att det mellan 1919
och 1924 inträtt en åsiktsförändring, därför
att det ur S. A. C:s handbok bortopererats
satsen: ”Självbestämmanderätten kan aldrig
bli föremål för kongressbeslut.” Att en
av C. K. utsedd redaktionskommitté
bortopererar en dylik sats medför ingen
sinnes-förändring och behöver heller icke
arspegla någon sinnesförändring inom
organisationen. Allra högst kan den vittna om
en sådan förändring hos de personer, som
redigerat den nya handboken. Men S. A.
C :s principförklaring är fortfarande i
kraft. Den har icke rubbats. För vår del
ha vi aldrig betraktat satsen som
någonting annat än ett uttryck för, att
självbestämmanderättens princip är något som stor
över den tillfälliga majoriteten. Vi ha
förstått den, som man därmed ville ha sagt:
trampas denna princip under fotterna, så
måste den återupprättas, i värsta fall
genom nya organisationer, som på nytt resa
självbestämmanderättens fana.
Alltså, den syndikalistiska principen om
deeenIralisation, om självbestämmanderätt,
om federalism, vilket allt blott är olika
uttryck för en och samma sak, den är ingen
princip! Denna förbluffande upplysning
är verkligen överraskande. Här har hela
den internationella syndikalistiska rörelsen
gått och dillat om principer, om
federalis-tiska och decentralistiska principer, om
självbestämmanderättens principer, om
prineipen ”nedifrån och upp” i stället för
”uppifrån och ned” — och så finna vi oss
plötsligen plockade på våra fjädrar. Det
där är icke alls några principer!
När S. A. C. i sin principförkläring*
placerat följande bekännelse: ”Centraliserw
gen av bestämmanderätten skapar
förtryckta och förtryckare, som dödar det
självständiga initiativet och egna tänkandet och
förhindrar skapandet av självstyrelse och
självansvar bland arbetarna samt gör dem
till samma behärskade element, som de äro
i det borgerliga samhället”, och tillägger:
”Syndikalismen är därför motståndare till
maktcentralisationens princip ., ”, så är det
därför, att även detta lands syndikalistiska
rörelse betraktat decentralisationen som en
princip ,och som en synnerligen viktig och
grundläggande princip.
Vad menar man då med en princip? Väl
icke någonting absolut? Man talar om
demokratismen, som politisk princip, men inte
är demokratismen någonting absolut,
någonting ”renodlat” eller ”fullkomligt” Tvärt
om är demokratismen någonting
förhållandevis svävande, dock icke mera svävande
än att man kan tala om den som princip.
Man talar på samma sätt om absolutismen,
men ingen ahsolutistisk härskare har haft
en sådan absolutistisk maktfullkomlighet,
att den icke kunde ha varit fullkomligare.
Man talar om friheten, som en politisk
princip, men icke är friheten någonting
absolut och obegränsat. Tvärtom har friheten
ständigt haft sin begränsning alltsedan det
funnits två människor, som börjat leva ett
samhälleligt liv.
En princip är ingenting annat än en
grundsats. Ett till hands varande lexikon
definierar begrepept princip som: ledande
tanke, grundregel, levnadsregel. Och så ha
vi alltid fattat det.
En syndikalistisk princip — och
syndikalism en har åtskilliga principer! — kan
heller icke vara något absolut, kan heller
icke vara mer än en grundregel, en
levnadsregel, en regel för vårt handlande eller för
organisationens praxis.
Men om en princip således icke är något
absolut, kan heller icke deeentralisationens
och självbestämmanderättens princip vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
