Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aldrig mera diktatur. Av dr Max Nettlau. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss, så att man icke i det avgörande
ögonblicket stod oförstående och utan
erfarenhet inför frågan. Måhända skulle ett sådanl
studium ge till resultat, att det vore
ändamålsenligt, att redan nu söka bilägga en del
av de tvistefrågor, som man kunde förutse
skulle uppstå. Kanske kunde en del av
dessa tvistefrågor bringas ur världen genom att
man på förhand kom överens om att
betrakta en del av de allra viktigaste
arbetsområdena som neutraliserade och
internationaliserade, d. v. s. att de skulle undandragas ett
lokalt och ensidigt förfogande.
Man har redan i det kapitalistiska
tillståndet uppnått samförstånd om Röda Korset i
kriget, om de internationella
postförbindelserna och tallösa andra förhållanden, och
den sociala revolutionen kunde endast ha det
allra största intresse av att ett stort antal
absolut nyttiga och nödvändiga inrättningar
som sjukhus, renhållning, belysning och
gatuväsen, kanaler, järnvägar, elektricitetsverk,
de viktigaste gruvorna, vattenledningarna,
större transportmedel och liknande saker
ostört och fullkomligt kunde fortsätta att
fungera. Detta är företagsområden där
kapitalisten knappast längre personligen
framträder. Allt fungerar genom arbetare,
tekniker och byråpersonal. Men dessa
livsviktiga inrättningar och tillgångar få icke
komma in under den uteslutande kontrollen av
dess arbetsgrupper eller under kommunerna,
provinserna etc., vilket skulle föra oss
tillbaka till staten, ej heller under de enskilda
riktningarna, som då skulle bli övermäktiga.
Lika litet kunna de delas, åtminstone icke
alla och icke alltid på ett ändamålsenligt
sätt.
Därför torde det kanske vara det
riktigaste att söka en provisorisk
överenskommelse om dessa funktioner och
arbetsområden intills dess ett fast grundat
solidaritetstillstånd kommit till stånd, ett tillstånd som
är ett längre bort liggande mål, som icke kan
nås redan i begynnelsen. Arbetare och
tekniker inom dessa områden, de olika
riktningarnas lokala befolkning, avlägsna
internationella intressenter o. s. v. måste bilda
tekniskt ändamålsenliga kombinationer, som
befrämja dessa inrättningars ostörda
funktionering och erbjuda de tänkbart största
garantierna mot monopol och usurpation.
Då en statsbildning ständigt blir en
diktatur av de härskande och regerande gent emot
den övriga mänskligheten, så måste en sådan
vara utesluten. För övrigt förklara ju även
de auktoritära socialisterna, att de bekämpa
klasstaten och att deras diktatur endast
avser att vara ett skydd mot klasstatens
tillbakakomst. Detta skydd, såväl som skyddet
mot varje diktatur, övertages av den i
solidaritets pakten sammanslutna socialistiska
totaliteten. Auktoritet är emellertid en
egenskap för de auktoritära socialisternas
organisation och hela väsen, och när de själva
önska ordna det så för sig, må det stå dem
fritt att dana sin tillvaro auktoritärt efter
sitt eget sinne, i den utsträckning de själva
önska det för sig själva. Vid sidan härav
skulle dörren hållas öppen för frihetlig
verksamhet i olika grader och nyanser och på
olika områden.
Det praktiska livet skulle komma att
frambringa gemensamma inrättningar, vilka
icke skulle inkräkta på de enskilda
gruppernas frihet, sådana som gemensamma
väderleksunderrättelser, telefoncentral,
girocentral, registreringsarkiv, gemensamma
lagerhus och så vidare. Alla dylika tekniska
inrättningar skulle bli sakliga förmedlare av
alla de oundgängliga förbindelserna mellan
alla produktions- och konsumtionsgrupper,
lämna statistiska upplysningar, förmedla
införsel och utförsel av råstoff etc.
Individualistiska grupper och enskilda
personer skulle liksom alla andra kunna
skaffa sig en tryggad existens och inrätta
sitt liv som dem bäst synes.
Jag har icke här att skildra den
kommande utvecklingen. Jag söker endast angiva
på vilket sätt socialismen skulle kunna
förverkligas trots den nuvarande mångfaldiga
uppklyvningen av den socialistiska rörelsen
och trots att endast den anarkistiska
riktningen omedelbart önskar den fulla
mänskliga befrielsen, medan alla de andra hänga
fast vid olika grader av auktoritet.
En diktatorisk riktnings allenavälde leder
till en negation av den egna socialismen och
till förföljese och tillintetgörelse av varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
