Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om syndikalismens teoretiska och ekonomiska grundvalar. Av dr Chr. Cornelissen. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den prägeln av en kamp om ledningen av
de kapitalistiska företagen, och om vem
som skall bestämma arbetsförhållandena: de,
vilka företaget tillhör som egendom, eller
de, vilka arbeta i företaget. Kampen kan
vara latent och dölja sig under alla slags
förhandlingar mellan arbetsgivare och
företagare.
Med avseende på industriens framtid gör
kampens sista stadium anspråk på
uppmärksamhet. Naturligtvis förhåller sig den
revolutionäre syndikalisten icke overksam
under de båda första stadierna av kampen,
icke ens vid den ringaste strid om lön eller
arbetstid. Men aktiviteten i detta
avseende förhindrar honom icke att ge sina
bästa krafter för åstadkommandet av en ny
samhällsordning, där produktionen kommer
att bedrivas under den direkta ledningen av
arbetarnas sammanslutningar.
I de demokratiskt mest framskridna
länderna, som exempelvis i England, har det
utvecklats en art av socialism med
syndika-listisk tendens, som propagerar för
arbetarnas inträngande i ledningen av de fabriker,
verkstäder eller. varulager i vilka de arbeta.
Denna rörelse, de engelska ”National
Guilds” (gillessocialismen) liar synbarligen
blivit påverkad av den revolutionära
syndikalismen.*
Den gillessocialistiska rörelsen har med
stöd av erfarenheten under kriget blivit
mera avklarad i sin yttre utveckling.
Rörelsen håller på att verkmästare och
uppsy-ningstjänstemän i fabrikerna i framtiden
skola utses och avlönas av arbetarna och
tillhöra deras organisationer. Den ser i
”shop stcwards” (verkstads- och
fabriks-kommittéer) grodden till en organisation,
som kan bli duglig att övertaga uppsikten
* Vi anföra här första paragrafen, i stadgarna
för den franska ”Coniédération Générale du Travail”,
som säger, att "organisationen har till uppgift att
utanför varje politisk skola förena alla arbetare, som
äro medvetna om målet för den kamp, som föres
för avskaffande av löneslaveriet och
arbetsköpareväldet". Jämföra vi denna formulering med
stadgarna för "National Guilds League”, som bildades
1915 i London, sS finna vi att det här hetér:
”Avskaffandet av löneår betar eklasaeiv... upprättandet av
arbetarnas självstyrelse inom industrien med hjälp
av ett demokratiskt system av nationella1 gillen och
i förbindelse med en demokratisk, ptat.” .;
över produktionen i verkstaden eller
fabriken.
Gillessocialisterna fordra ”industriens
nation aliser ing” (socialisering), och de
bemöda sig, ”att genomföra den industriella
demokratien, genom att lägga förvaltningen i
händerna på arbetarna och samtidigt att
avskaffa profiten genom att överföra
egendomen i samhällets händer’’.*
Lika litet som den. marxistiska
socialdemokratien fann anklang i det engelska sinnet
— man ser det ännu i dag genom det ringa
framsteg den bolsjevikiska propagandan gör
bland de engelska arbetarna — lika mycket
förståelse ha de engelska arbetarna
ådagalagt för den ”direkta aktionens”
propaganda. Denna propaganda har isynnerhet
dragit fördel av generalstrejkerna 1911 och 1913
(i transportindustrien och vid gruvorna) och
av alla andra fall, där arbetarna upplevt
bittra besvikelser genom att givna löften
svikits till och med från
arbetarepQlitiker-nas sida. Likaledes kan man fastställa, att
de nya idéerna erhållit det bästa
mottagandet bland de kretsar ur vilka de stora
strejkerna 1911—1913 sprungo fram, bland de
unga organiserade gruvarbetarna i Wales
och inom transportväsendet, vid
järnvägarna och vid dockorna.
Arbetarnas erövring av ledningen över in-
* Dessa ord bärstamma från G. D, H. Coles
artikel om Nniianal Guilds Movvrnent in Great Britain
(Den nationella gillesrörelsen i Storbritannien),
publicerad i Monthly Labtrr Revievr, juli 1919, s. 30.
Författaren, en av de ivrigaste apostlarna för
rörelsen, förklarar som foler: ”Exempelvis med av-
esende på gruvorna föreslå gillessocialisterna som
en omedelbar åtgärd, att förvaltningen skall utövas
av ett gruvråd, vars ena hälft tillsattes av de
fackliga organisationerna inom gruvindustrien, medan
den andra hälften tillsättes av staten ur de
tekniskt sakkunnigas läger och kanske även av
konsumenterna.” (Sid. 31.)
Jämför denna "nation ali ser ing av gruvindustrien”
med den formel, som den franska O, G. T. präglade
för järnvägarna i sin förklaring om
”nationalise-ringen" och som publicerades i ”La Bataille” den 4
mars 1920: "Utnyttjande och ledning av denna
samhällsegendom för samhällets räkning, icke för
statens (ty vi upprepa ännu’ en gång, att vi
absolut avstyrka förstatligandet), men genom en
autonom organisation, som är så sammansatt, att den
representerar de allmänna intressena och omfattar
all den oundgängliga kompetens som kräves för
en god utgång och för utvecklingen av kapaciteten.
Denna autonoma organism för det nationella
järn-vägsväsendet ledes av ett råd, som består av
representanter för samhället och producenternas och
konsumenternas organisationer.” ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
