Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militarism och socialism. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offra sina liv i o v en kapitalistisk regim, om
denna händelsevis skulle vara bolsjevikernas
bundsförvant.
*
Medan vara heinmabolsjeviker i sitt
försvar av den ryska militarismen således
hänger sig åt den. felakliga föreställ ningen, att
den blott har försvaret av den ryska
”so-ciaiistätaten” till svfte, och just därför
försvarar den. så är \ åra socialdemokraters
ståndpunkt en helt arman.
De hiilla pä försvaret av ”fosterlandet*’,
och de beteckna detta försvar som en helig
plikt för individen. De göra det icke därför
att Sverge skulle vara socialistiskt; de göra
det därför att Sverge är deras s. k.
fosterland. De ställa sig på en nationalistisk
ståndpunkt, och överge internationalismen.
Marx proklamerade i det internationella
manifestet .1848: ”Arbetaren har intet
fosterland, man kan icke fråntaga, honom vad
han icke har.” Då. arbetaren var egen
domslös, kunde han icke ha någon ägande del i
”fosterlandet”. Men denna ståndpunkt
övergavs snart, även av Marx. När kriget
mellan Frankrike och Tyskland bröt ut 1870,
stod Marx på en rent nationalistisk
ståndpunkt, och på denna ståndpunkt har den
Gudskelov! Affåtcvna börja åter gå!
tyska socialdemokratien stått sedan dess, och
de övriga ländernas socialdemokratiska
rörelser ha mer eller mindre raskt anpassat sig
efter den tyska. Marx skrev: ”Fransmännen
behös a prygel. Segra, preussarna, så blir
contra lisatio nen av stal smakten nyttig för
centra Hsation en av den tyska ar bet are
klassen. Den. tyska Övervikten kommer vidare
att förlägga den västeuropeiska
arbetarerÖ-relseus tyngdpunkt från Frankrike till
Tyskland ... Dess övervikt (den tyska
arbetare-klassens) över den franska pä världsteatern
skulle samtidigt vara vära teoriers övervikt
över den proudhonska” o. s. v.* Således blev
för Marx utsikten till den tyska
arbetarerörelsens hegemoni och de egna teoriernas
befrämjande genom en seger över Frankrike
en anledning till krigets rättfärdigande.
Egentligen skiljer sig denna ståndpunkt blott
föga från den Bucharinska eller
bolsjeviki ska, som oek så är beredd att låta (i (t krig
rättfärdigas av utsikten t.ill att. genom det
kunna överföra sin ”socialistiska” eller
”proletära” diktatur på ett annal folk.
För Marx liksom för deri moderna
socialdemokratien är ställningen till staten och till
parlamentarismen det som är bestämmande
for ställningen till försvaret och
militärväsendet.
Inom den första Internationalen fanns
det tvenne riktningar: en statsförnekande
an ti auktoritär riktning med Bakunin som
mest framträdande representant och en
auktoritär riktning med Marx—Engels i
spetsen. Från den förra har utgått de
syndikalistiska och anarkistiska riktningarna,
vilka, äro verkligt in ter nationalist-i ska; från
den senare har den moderna
socialdemokratien utgått, vilken är verkligt nationalistisk.
Bejakandet av staten och det
parlamentariska systemet eller den politiska
demokratien har överallt letl Ii II ini! i ta rism och
försvar. Vid de internationella
socialist-kongresserna har den tyska
socialdemokratiens representanter framfört som argument
för sitt avståndstagande från tanken på att
möta en krigsfara med general strejk
ungefär följande: ”Om den tyska socialdemo-
* Se Britffw^chsel zwisch^n Friedrich Engels und
Karl Ma tv. Stuttgart 191! 1. baml IV, sir!. :ilö o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
