Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalismen och den internationella arbetarevärlden. Av Rudolf Rocker. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Syndikalismen ocQ den
internationella arbetarvärlden,
Av Rudolf Rocker.
VILL MAN KLART FÖRSTÅ
SYNDI-kalismens ställning till de andra
riktningarna inom den socialistiska
arbetarerörelsen, så är det nödvändigt att närmare
granska den allmänna arbetarerörelsens
historiska utveckling.
Den moderna arbetarerör el sen är en
förhållandevis ny företeelse, vilken man icke
för förväxla med de undertryckta
klassernas tidigare rörelser. Den är den
naturliga följdföreteelsen av den stora ekonomiska
om väl t ning i Europa, som började redan i
slutet av medeltiden, men som först efter
de stora revolutionerna i England och
Frankrike riktigt kunde utveckla sig. Det gamla
feodala, samhället störtade brakande
samman och Överallt utvecklade sig- med en
förbluffande likformighet nya former för det
sociala livet, vilka inom få årtionden
grundligt förändrade de europeiska samhällenas
utseende. Då började denna väldiga
industrialiseringens epok, som blev utgångspunkt
för en helt ny fas av den mänskliga
civilisationen och övade ett mäktigt inflytande
på alla andra områden för det andliga och
materiella livet.
Å ena sidan hade de stora revolutionerna
i Europa sprängt sönder de fjättrar genom
vilka det feodala samhället hade förhindrat
ut veckingen av nya produktionsformer; å
andra sidan hade vetenskapens uppvaknande
skapat förutsättningarna för en fullständig
omgestaltning av tekniken och därmed för
produktionsbetingelserna, vilka gåvo det
segerrika borgardömet möjligheter att på
grundval av sina ekonomiska maktmedel
utnyttja dessa den mänskliga andens
erövringar till sin fördel och ständigt mer och mer
utbreda sina ekonomiska och sociala
företrädesrättigheter.
I de mekaniserade verkstäderna och fabri-
kerna i de nya industricentra, där det
sociala eländet sammanHopade de från jorden
fördrivna massorna, uppstod ett nytt
samhällsskikt, som man icke förut känt i
denna form — det moderna industriproletariatet,
en klass av lönearbetare, vilka blott genom
att sälja sin arbetskraft kunde fresta
tillvaron.
I England, där den moderna industrien
tidigast sprängt de gamla arbetsmetodernas
trånga höljen och kallat ett nytt
produktionssystem till livs, vilket vilade på
mekanisering av driften och på den så kallade
arbetsdelningen, fullbordades först denna
den samhälleliga omgestaltningens process
för att sedan allmänt utbreda sig över alla
andra länder. Med hjälp av den beryktade
”inhägnadslagen” rövade "man jorden från
bönderna och drev dem in i
industristäderna, där de blevo bekväma utsugningsobjekt
för det unga företagaredöinet.
Konservativa jordbesittare och liberala
industribaroner samverkade ömsesidigt for att
planmässigt genomföra massrovet av de kommunala
jordarna, av vilket de båda — var på sitt
sätt —- voro intresserade.
Fjärran från hemmets härd, från vilken,
man ryckt dem bdrt, ombrusade av
maskinernas larm och bedövade av alla de nya
intrycken från deras nya levnadsmiljö,
voro dessa moderna löneslavar till en början
icke förmögna att fatta allt det nya och
ovanliga, som stormade in på dem från
alla sidor. Men det dröjde icke länge tills de
fattade hela allvaret i sin nya existens.
Företagareväldet kastade sig med ett
sannskyldigt raseri över dessa den moderna
storindustriens livegna, för att utpressa den
sista droppen livskraft ur dem. Männens
arbetskraft var det icke tillräckligt, även
kvinnorna och framför allt barnen blevo li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
