Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalismen och den internationella arbetarevärlden. Av Rudolf Rocker. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora sympatier från arbetarna, men den föll
snart offer för de fruktansvärdaste
förföljelser från regeringens sida. Delvis bidrog
också den uppstådda ehartiströrelsen till att
besegla dess undergång, då denna första
form för en politisk-parlamentarisk
arbetarerörelse uppväckte förhoppningar i
proletariatets hreda massor, vilka den naturligtvis
icke kunde uppfylla.
Medan på detta sätt den moderna
arbetarerörelsens första organisation växte fram
i England uppstod det på kontinenten,
isynnerhet i Frankrike, en hel rad socialistiska
och social reformistiska skolor och riktningar,
som eftersträvade cn mer eller mindre
grundlig omdaning av samhällets
ekonomiska grundvalar. Män som Fonrier, Saint
Simon och deras lärjungar och något senare
Buchez, Leroux, Cabet, Proudhon, Vidal,
Pecquer, Blanc etc. — vid sidan av dem de
socialistiska jakobinerna, vilka under den så
kallade borgarkungens tid skara de sig i
hemliga sammanslutningar kring Blanqui och
Barbés — hade trots sina teoretiska och
taktiska skiljaktigheter en punkt gemensamt: de
hade förstått, att rent politiska
omvälvningar icke voro i stånd att lösa dc sociala
problem, vilka hade klyvt samhället. På grund
härav sökte dc lösningen av den sociala
frågan i omdaningen av dc ekonomiska
förhållandena på en mer eller mindre socialistisk
grundval. Många av dem försökte detta,
under det de avhöllo sig ifrån varje politisk
verksamhet; andra trodde sig häst kunna
uppnå sitt mål genom att försöka
genomsyra politiken med socialistiskt tänkesätt.
De flesta av dessa riktningar bestodo —
med undantag av de hemliga babouvistiska
sammanslutningarna, vilka till stor del voro
samman satt a av arbetare — nästan
uteslutande av personer från dc intellektuella
kretsarna och de besittande klasserna, vilka av
ideella bevekelsegrunder eftersträvade det
sociala eländets avskaffande. Men deras idéer
vtmno till en början föga förståelse bland
massorna. Först senare, när det i franska
arbetareklassens sköte uppstod de så kallade
”associationerna” som den första formen för
arbetarerörelse i detta land, funno de
socialistiska tänkarnas idéer avi a utbredning
bland proletariatet. I synneihet var det
Lo ais Blanc och efter honom Proudhon
vilka fick största inflytande på
associationernas andliga utveckling, vilka man för övrigt
icke får jämställa med de nutida kooperativa
samm an slutningarn a.
Men denna unga rörelse inom den franska
arbetareklassen blev, liksom alla andra frö
till en första arbetarerörelse i Frankrike,
undertryckt genom Ludvig Bonapartes
statskupp, och när rörelsen på sextiotalet åter
vaknade till nytt liv, antog den mer och mer
karaktären av en fackföreningsrörelse, som
var starkt påverkad av socialistiska
idéströmningar.
Ur Englands och Frankrikes
fackföreningar utvecklade sig också senare
”Internationella Ar bet are-Associationen”, vars
tanke-strömningar man kan följa tillbaka till
tret-tio- och fyrtiotalet. Internationalen var icke
ett resultat av något uppfinningsrikt huvud,
den framsprang icke ur några utvaldas idéer,
den föddes däremot ur de arbetande
massornas jäsande sköte och formade sig efter
deras önskningar och behov.
I samma anda fullbordades också
interna-tionalens andliga utveckling. Dess rika
källor kvällde icke fram ur de lärdas
studiekammare, utan ur det dagliga livets praktiska
strider, ur en kampfylld samtids tusende
erfarenheter. Om besluten på dess första
kongresser i (ienf (1866) och Lausanne (1867)
ännu voro mycket obestämda och måttfulla,
så blevo de följande årens praktiska
arbetarestrider den bästa skolan för utvecklingen av
deras idéer.
Besluten på kongressen i Bryssel (1868)
och Basel (1869) visade oss Internationalen
på höjdpunkten av sin andliga utveckling.
På kongressen i Basel utvecklade belgaren
Hans den stora tanken om kommunernas
politiska enhet och samhällets ekonomiska
reor-ganisation genom fackföreningarna. ”Ur
denna de loka arbetareföreningarnas och de
allmänna industriförbundens dubbla
organisationsform”, sade Hins, ”skall framgå å ena
sidan kommunernas politiska förvaltning och
å andra sidan arbetets allmänna
representation, såväl regionala som nationella och
internationella. Yrkes- och industri organisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
