Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalismen och den internationella arbetarevärlden. Av Rudolf Rocker. I - Den portugisiska syndikalismen under fascismens ok. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den portugisiska syndikalismen
under fascismens ok.
Fascismen blir allt mer en in-
ternationell företeelse. Den kan variera
i form, brutalitet och framträdande från
land till land, men dess växande utbredning
är obe stridbar. Bakom den står som regel
hogfinansen, industrikapitalet och
militarismen. Den karaktäriseras i allmänhet av en
strävan atfc bortoperera de
uppmjuknings-symptom, som den politiska demokratien
framkallat i statsorganismen och giva denna
statsorganism en form och ett innehåll, som
gör den till ett hänsynslöst redskap för
kapitalismen, ett redskap mot arbetarerörelsen,
mot socialismen och internationalismen. I
stället för den politiska demokratien träder
partidiktaturen. Borgarklassen liar snabbt
tillägnat sig lärdom av ”proletariatets
diktatur”. Arbetarorganisationerna slås sönder,
tryck- och yttrandefriheten avskaffas. Man
försöker alltjämt lärande av
”proletariatets” diktatur — att undertrycka de
revolutionära arbetare sammanslutningarna, och
ställa de sammanslutningar som äro minst
revolutionära under partidiktaturens
förmyndarskap, införliva dem som ett led i den
nya fascistiska statsorganismen, göra dem
nationalistiska och lojala mot de nya
härskarna.
Det portugisiska proletariatet har under
flera år framgångsrikt kämpat mot de
fascistiska statsuppsförsöken, men det ser ut, som
om det under det sista försöket i februari i
år lidit nederlagets bittra smälek och nu
glider mot förhållanden, som allt mer komma
att likna de italienska och spanska.
men samma intressena och strävandena och i
dessa finna sin naturliga grundval. Det
avgörande är icke den ena organisationen, utan
gemensamheten i intressen och strävanden.
Endast i proletariatets ekonomiska
organisation är en sådan enhet möjlig, emedan
arbetarna här äro direkt förbundna med sitt verk
Redan 1832 började de första
arbetaresammanslutningarna framträda i Portugal,
fö-relöparna till de moderna. De voro
naturlig tvi31 småborgerliga; och primitiva.
Pariserkommunen 1871 gav det portugisiska
proletariatet nya impulser och det bildade
sammanslutningar, som voro representerade på
första iut ernation al ens kongress 1872.
Under inflytande från den bakunistiska
sammanslutningen, Den Sociala Demokratiens
Allians, framväxte i Portugal
fackligt-ekono-miska kamporganisationer, som bringade det
portugisiska proletariatet i närmare kontakt
med klasskampens idéer och verklighet. Ett
socialistiskt parti, som också bildats,
lyckades för ett ögonblick tillskansa sig makten
över de ekonomiska sammanslutningarna,
men det varade icke mer än ett ar förr än
de åter erövrat sin frihet från
politikan-ternas ledning. De förblevo oavhängiga, men
de voro ingalunda revolutionära i sin
helhet. Den 1909 sammankallade allmänna
ar-betarekongressen var ännu stämplad av
reformistisk anda. Vid denna tid framträdde
emellertid en inre jäsningsprocess, en
utkri-stallisering av en revolutionär
klasskamps-i de ologi, väsentligen genom inflytande av de
anarkistiska elementen. Det kom till
klyvningar inom fackföreningarna. Dc
revolutionära grupperna utträdde och
sammankallade en ny kongress på vilken den
revolutionära syndikalismens metoder och taktik
accepterades. 1911 sammanträdde den andra
syndikalistiska. kongressen, vilken redan
framvisade en betydande tillväxt.
och äro personligen bärare av, kämpar och
försvarare för sina intressen, medan de i den
så kallade politiken endast bilda yttre
staffage för partiernas äregirighet och bli
verktyg för bestämda särintressen, vilka
falske-ligen presenteras dem som deras egna.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
