Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalismen och den internationella arbetarevärlden. Av Rudolf Rocker. II - Det federativa Schweiz som motbild till den ryska imperialistiska statsfederationen. Av G. H:son Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Del federativa ScQweiz som motbild till
den ryska imperialistiska
siats-federationen.
Av G. H:son Holmberg.
T ÖVER SEX HUNDRA ÄR HAR
1 Schweiziska edsförbundet ägt bestånd.
Det är icke blott Europas företa
federativt organiserade land utan även Europas
äldsta republik.
Befolkningen i Schweiz hade länge lidit
först under tyskt, sedan under österrikiskt
förtryck, då år 1291 bönderna i tre av
orterna, såsom de olika landsdelarna
kallades, slöto sig samman till ett med ed
bekräftat förbund till gemensamt försvar för
sina fri- och rättigheter. Sålunda uppstod
det schweiziska edsförbundet. Mellan 1481
och 1515 tillkommo ytterligare fem orter;
1803 var deras antal 19, nu kallade
kantoner, som är en fransk benämning. Sedan
1815, då tre nya kantoner tillkommo:
Vala is, Neuchåtel och Geneve i västra Schweiz,
har deras antal varit 22, om hnlvkantonerna
inräknas 25.
Liksom Sverge en gång utgjorts av en
mängd självständiga land eller landskap, så
har även Schweiz utgjorts av var för sig
självständiga landsdelar, men till skillnad
från de svenska, som av Gustav Vasa
gjordes till en enhets- eller nationalstat, har
det - allt intill våra dagar bibehållit denna
sin karaktär av landskap, sins emellan
sammanslutna till ett förbund. Nar fransmännen
år 1798 hade överfallit och besegrat Schweiz,
försökte Napoleon göra landet till en enhets-
stat efter franskt mönster och som sådant
underordnat Frankrike som en lyd- eller
vasallstat. Men detta väckte ett sådant starkt
motstånd från schweizarnas sida att han
tvingades låta landet återgå till sitt förra
samhällsskick av en samhäll sfederation.
Med undantag av det kortvariga franska
herraväldet har Schweiz aldrig betecknats
som stat. Beståndsdelarna ha ömsom
kallats orter, land eller landskap, ömsom
kantoner, ömsom republiker, ömsom samhällen;
förbundet som sådant än konfederation, än
eidgenossensehaft (edsförbund), än allians.
Urkunden, på vilken förbundet vilar, än
fördrag (pacte fédéral), än konstitution, än
förbundsförfattning. Denna
språkförbistring har sin orsak i statsvetenskapens egna
svävande begrepp, begagnade än si än så.
I de schweiziska kantonernas senaste
för-bundsakt av år 1847, avfattad på både
franska och tyska såsom landets tvenne
erkända officiella språk, betecknas urkunden
i såväl den tyska som den franska
grundtexten författning eller konstitution, men
själva föreningen betecknas i den franska
grundtexten som konfederation resp. allians,
i den tyska som eidgenossensehaft. Sålunda
säger l:a artikeln i nämnda förbundsakt i
den franska grundtexten: ”De 22 schwei-
ziska kantonernas suveräna folk, förenade
genom detta förbund (alliance), utgöra till-
utveckling, därigenom att den försöker att
inpressa massans skapande verksamhet,
vilken är den första betingelsen för
revolutionens framgång, I en död schablons stela
former och därigenom tillintetgöra den i
dess brodd. Detta kunna vi bäst iakttaga
i Hyssland, där det bolsjevikiska partiets
diktatur ingalunda befrämjat revolutionen,
men bokstavligen paralyserat och dödat
densamma. På grund härav har diktaturen
numera blivit alla reaktionärers ideal och
kommer även att i händerna pa så kallade
revolutionärer ständigt bli ett medel att
jämna vägen för en ny reaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
