Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den revolutionära syndikalismen i Bulgarien. Av N. Popoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbröto överallt, men utan framgång på
grund av organisationernas subordination
under det kommunistiska partiet, som blott
förstod att framgångsrikt använda sig av
dem vid valen. De revolutionära talen
fortsattes och blevo allt mera våldsamma. Detta
var nödvändigt, ty städernas storborgare,
vars privilegier hotades av Stambuliskys
regering, vilken representerade
bondebourgeoisien, började uppträda hotande. För
att kvarhålla ’makten behövde
bonderegeringen stöd från hela bondemasean. Den hade
igångsatt en verklig ekonomisk och politisk
offensiv mot stadsbourgeoisien, vilken
började öppet sammansvärja sig för att med
våld störta regeringen. Inbördeskriget
förbereddes. Det hade redan blivit
oundvikligt. Det bulgariska proletariatet var
nödgat att taga ställning till de kommande
händelserna. Det kommunistiska partiet
utkastade det ena manifestet ‘efter det andra
i vilka det förklarade sig uppmärksamt
följa händelserna och att det var berett att
draga fördel av ett anfall från borgarnas
sida mot regeringen för att leda
proletariatet till en social batalj, ur vilken dess
ekonomiska och politiska befrielse måste
framspringa. Och vad som är av betydelse —
partiets högsta råd (den högsta
partimyndigheten) hade fattat ett kategoriskt beslut
i detta avseende under de första dagarna
av juni 1923,
Genom ett tillfälligt sammanträffande
störtades Stambouliskys regering några
dagar efter det av det kommunistiska
partiets högsta råd fattade beslutet, vilket
högtidligt blivit kungjort genom en stor adress
till folket. Regeringen störtades den 9 juni
1023 av den militära ligan och de
makedo-niska banden, vilka senare beväpnats,
be-soldats av bourgeoisien, och bourgeoisiens
diktatur upprättades.
Vilken hållning intog det kommunistiska
partiet i detta för det bulgariska folket så
kritiska ögonblick? Blev det troget det
beslut, som fattats några dagar tidigare?
Försökte det att kasta arbetareklassen i en
batalj ur vilket det utan ringaste tvivel
skulle utgått som segrare? Ingalunda. Det
icke blott underlät att föl sitt- eget be-
slut, men det tvärtom bröt den folkliga
rörelse som spontant hade framsprungit utan
att vänta på någon order från varken den
ena eller den andra centralkommittén.
Arbetarna och framförallt bönderna förstodo
alldeles förträffligt den fara som hotade
dem om den militära ligan fick framgång,
och de kastade sig ilf i en blodig kamp. Vi
förklara öppet inför all världen, att det
kommunistiska partiet förrådde den folkliga
revolutionen. Det icke blott underlät att
taga del i denna revolution, men det hjälpte
öppet den militära ligan att undertryckn
rörelsen, genom att utfärda befallning till
sina sektioner om att sända sina ledare ut
bland de revolterande och råda dem att
upphöra med striden, ty ögonblicket var icke
fördelaktigt. Och vi fingo bevittna, vi
bulgariska arbetare, en monstruös företeelse,
som bör komma till alla exploaterades
kännedom — vi fingo med våra egna Ögon se
hur det kommunistiska partiets ledare på
de olika platserna i departementet
Staraza-gora, där resningen var mycket stark, körde
runt i automobiler samman med den nyu
fascistiska regeringens militära befäl. Vi
fingo bevittna hur de reste runt. i byarna
för att lugna folket. Det stackars folket,
som trodde sig ha de kommunistiska
ledarna i spetsen för resningen, säg dem nu i
sällskap med folkets värsta fiender.
Arbetare i alla länder, glömmen icke derta
förhållande.
Den på detta sätt förrådda revolten var
dömd att misslyckas.
Under loppet av några veckor voro de
militära banden herrar över situationen.
Några områden, som ensamma stannade
kvar i kampen, blevo ödelagda. Ett stort
antal blevo dödade och fängelserna fylldes
med olyckliga bönder från landsbygden och
arbetare från städerna. Sådant blev
resultatet av detta första förräderi från det
kommunistiska partiet.
Jag måste framhålla en karakteristisk
händelse. De till det kommunistiska partiet
anslutna arbetarna i Pleven (stor
industristad i norra Bulgarien) handlade direkt
emot partiets order. De kastade sig i
kam-lien samman med bönderna i omnejden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
