Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den federalistiska principen. Av Pierre Besnard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ken de besjälade varelserna eller de som
felaktigt kallas själlösa. Ieke endast
människorna måste böja sig för den för att kunna
leva, for alt kunna utveckla sig, för att
kunna försvara sig emot element eller mot
andra arter som gör dem besittandet av
jorden stridig, men ej heller växter och
mineralier kunna, lika litet som djuren,
undandraga sig denna sammanslutningens lag.
Det är icke .blott en tillfällighet att
skogarna finnas till, att det anträffas lager av
mineralier eller att djuren förena sig.
Attraktionslagen är icke ensamt tillräcklig för
att förklara sammanslutningens och
grupperingens fenomen, denna kla.ssifikation i
arter av djur, växter och mineral. Dessa
arter förena eig under elementens
inflytande för att leva. Det är endast genom att
sammansluta sig i kategorier, som de ha
möjlighet att försvara sig emot andra
arter, att gemensamt skapa sig
livsbetingelser.
Det är därför naturligt att även
människorna, dessa till synes överlägsna djur,
lyda lagen om sammanslutning till gott som
till ont.
Människorna tvingas till sammanslutning
så snart de vilje utföra uppgifter som
överstiger den enskildes krafter, så snart deras
medmänniskor eller naturelementen
påtvingar dem en sådan uppgift.
För att sammanslutningen skall vara
levande är det nödvändigt att de
sammanslutna strävar till ett gemensamt mål, och
att de äro överens om de medel som skola
användas för målets uppnående. Detta
tvingar dem att acceptera en
överenskommelse, ett kontrakt, skrivet eller icke, som
de förbinda sig att frivilligt och ömsesidigt
respektera.
Det är klart, att när individen
sammansluter sig med andra människor, med vilka
han sluter en klart definierad
överenskommelse, avstår han nödvändigtvis från en
del personliga fördelar. Han underkastar
frivilligt sitt personliga intresse under ett
kollektivt intresse, vilket är den naturliga
orsaken till bildandet av sammanslutningen.
Individen skapar eig på detta sätt
rättigheter och skyldigheter. Hans rättigheter
är det han. mottager och bör mottaga från
de andra medlemmarna av
sammanslutningen. Hans skyldigheter är det han pliktar
sina medsammanslutna för deras
deltagande i den gemensamma uppgiften. Om han
måste kräva dessa rättigheter helt och fullt,
så måste han också helt och fullt fylla sina
förpliktelser.
Till speeifiscringcn. av det mål som skall
eftersträvas och till fastställandet av de
medel som skola användas, vilket konstituerar
sammanslutningens doktrin, kommer
avfattandet av vars och ens rättigheter och
plikter, vilket konstituerar sammanslutningens
stadgar.
Från och med nu måste alla de beslut,
som fattas av de sammanslutna, stå i
överensstämmelse med de fastställda
principerna. På denna punkt av min demonstration
äir det nödvändigt att behandla skillnaden
mellan principen, det oföränderliga, och
beslutet, det tillfälliga av omständigheterna
beroende.
Om principerna, som är stadgarnas
grundval, icke kunna förändras utan genom
de sammanslutnas enhälliga samtycke, sa
kunna bosluten fattas av sammanslutningens
■majoritet. Ett enda villkor är tillräckligt
för att beslutet skall vara giltigt: det måste
vara överensstämmande med den eller de
principer på vilken eller vilka
sammanslutningen är grundad.
Ett heslut ar giltigt . och bör vara gäl-
lande? — ända tills ett annat beslut, som
gäller samma sak, tillkommer och
automatiskt ersätter det förra, fortfarande inom
ramen av de fastställda principerna. Om
det skulle vara annorlunda, om en del av
de sammanslutna, eller en enda av dem
gjorde anspråk på att handla annorledes än
beslutet, så skulle sammanslutningens
bestånd vara hotad. Den skulle aldrig kunna
nå fram till det uppställda målet. För att
komma ifrån en sådan situation finns det
blott tvenne utvägar: antingen utträder den
eller de enskilda ur sammanslutningen efter
eget behag, eller också strykas de ur
sammanslutningen av de andra sammanslutna.
Detta måste bli en följd av tillämpningen
av sammanslutningens egna stadgar, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
