Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den norska avtalslagstiftningen.
Av C. O. Tangen.
£ R 1908 TILLSATTE DEN NORSKA
-/^.regeringen en kommitté, vilken
påföljande år framlade ett förslag till lag om
medling och skiljedom i arbetstvister, detta
närmast ™>d anledning av en del omfattande
oeli långvariga konflikter, som förekommit
under de föregående åren. Förslaget kom
emellertid ieke att antagas don gången.
Frågan om medling och skiljedom i
fackliga strider kom upp till behandling på den
norska Landsorganisationens kongress år
1910, där det beslutades att tillsätta en
kommitté på elva medlemmar, vilken samman
med sekretariatet oeh rcpresentantskupet
skulle utreda saken oeh utsända sitt uti
fl-tande till organisationerna i händelse rege-
ringen skulle framlägga proposition i
ärendet.
Emellertid kom det efter valet 1912 en ny
regering till makten, vilken nu bebådade en
lag om obligatorisk medling oeh skiljedom i
intressetvister mellan arbetare oeh
arbetsgivare, en lag som praktiskt taget skulle
medföra, att de ekonomiska
kamporganisationerna fullständigt bleve satta under
offentlig administration och poliskontroll.
Från tiden, då den företa
regeringskom-mittén hlov tillsatt oeh fram till den nya
regeringen, låg en period av omkring tre år,
under vilken det började framträda en mera
revolutionär anda, som trängde allt djupare
in bland de norska arbetarna. Det var isvn-
och väl. Men om det oekså stått 70—80 man
(majoritet) bakom arbetarregeringen, skulle
man ha upplevat, at-t samma intressen sökt
åstadkomma ekonomiskt kaos, oeh de hade
kommit att bruka detta till förevändning
för något, som var ändå värre, nämligen att
få en fascistisk diktatur i landet.”
Till oeh med uppe i det kalla och tröga
Norden börjar man således att göra sig
förtrogen med utsikterna till en fascistisk
stats-diktatur. Säkerligen icke utan orsak. Det
råder knappt tvivel om, at-t de besittande
klasserna överallt- göra sig beredda att
ersätta den genom den politiska demokratien
något • ”uppmjukade” statsapparaten ined
en av lämpligare konsistens, som är
lämpligare danad som medel till arbetarklassens
hänsynslösa underkuvande. Fuseiststaten
blir mediet. Till kapitalmaktens
ekonomiska diktatur hör en motsvarande
statsapparat: den politiska diktaturens stat,
Men, om utvecklingen i alla fall till- sist
anvisar oss en uppgörelse utanför
parlamentet, så ha vi två vägar att välja på:
syndikalismens och bolsjevismens. Syndik-
alisinen med organisering av
arbetarklassen efter ekonomiska och industrella linjer,
syndikalismens fostran av massorna till
övertagandet av produktionsmedlen,
syndik-ali*mens direkta ingripande i det
ekonomiska och sociala livet och växande till cn
ekonomisk och social makt som inifrån
spränger de gamla samhällsformerna,
exproprierar fabrikerna och verkstäderna och
lockoutar arbetsköparna oeh gör arbetarna
beredda att försvara vad som erövrats;
bolsjevismens revolution efter det gamla
receptet med gatustrid och erövring av den
politiska makten för organiseringen av en
diktatur, som ofrånkomligt, blir en diktatur
över arbetarklassen -— preeis som den
fascistiska statens diktatur! — och således icke
kan leda till politisk frihet, som 1 all sin
politiska maktfullkomlighet är oduglig till
organisatör av det ekonomiska livet, som i
bästa fall leder till statskapitalism och
följaktligen heller icke kan leda till ekonomisk
frihet- för proletariatet.
Valet borde icke vara synnerligen svårt
for den tänkande arbetaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
