Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbets f redslag stift ningens
sammanstörtande.
Av Albert Jensen.
AXKEX OM ATT GENOM
LAGSTIFT-ningen oeh av denna skapade
förliknings-txih skiljedomsinstitutioner lösa konflikter
mollan arbetare oeh arbetsköpare oeh
sålunda åstadkomma ett tillstånd av social
fred har ifrån begynnelsen livligast
omfattats av arbetareparten. Detta var i oeh för
sig nog så naturligt. Innan arbetarna blevo
tillräckligt organiserade var deras svaghet
gent emot arbetsköparen påfallande.
Genomsyrade med borgerliga åskådningar trodde
de att de skulle kunna gå en genväg fram
till tillvaratagandet av sina intressen över
lagstiftningen, i stället för att genoin egen
kraft skapa sammanslutningar, som kunde
vara tillräckligt starka att fylla denna
uppgift. Uppfattningen om staten som
någonting över klasserna stående, vilken kunde
anropas om rättfärdighet, var väl här
utslagsgivande.
I olika länder började man också
genomföra lagar om förlikning oeh skiljedom.
Australien var det land där detta system
tidigast utvecklades, oeh Australien
framhölls länge som mönsterlandet för andra
länders arbetare att efterlikna. Där nådde
man också först fram till en
”arbetarregering”. De resultat man där uppnådde
menade man voro glänsande, och i den
partipolitiska agitationen prisades de australiska
förhållandena i höga toner. Men vad
många icke kunnat se och vad andra icke
velat se är, att arbetarna genom detta
system frivilligt giva sig in under den
kapitalistiska statens förmynderskap, frivilligt
förbinda sig att underkasta sig dess domslut,
låta staten bestämma de löner för vilka
arbetarna skola träla och slutligen komma i
ett sådant förhållande av beroende under
staten, att denna utveckling till sist leder
dithän, att arbetarna berövas sin frihet.
Hela denna utveckling bort mot ett
tilltagande beroende under staten oeh därmed
växande ofrihet är i och för sig naturlig oeh
syn os vara ofrånkomlig, när
arbetarmassorna hos stat och lagstiftning söka skydd mot
utsugningen i stället för att helt lita på
egna krafter. Mest drastiskt framträder
detta resultat i Australien, där arbetarna
tidigast sökte statens hjälp i arbetstvister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>