Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL DEMOKRATI
31
och. dess lagar skapa sin egen rätt i den
industriella demokratiens tecken. Hans
första erövring är föreningsrätten.
Arbetaren kämpar vidare.
Han finner sig icke längre i att arbeta
de 16 eller 14 timmar, som arbetsköparen
kräver av honom. Han förkortar
arbetstiden till tolv, till tio, ja, till åtta timmar.
Han har genom sammanslutningen fått
makt, blivit en mäktig vid sidan av
arbetsköparen.
Han fortsätter att blanda sig i en mängd
av de angelägenheter, som fordom endast
ansågs tillkomma arbetsköparen att avgöra.
Han nöjer sig ieke längre att arbeta i
vilket grishus som helst. Han kräver ljus och
luft och plats. Han kräver
skyddsanordningar. Blandar sig i de allmänna
arbetsförhållandena.
Det är ett begynnande folkvälde, en
begynnande demokrati på arbetsplatsen.
Hans uppror tar fasta former.
Han lär sig bruka strejkens vapen. I
begynnelsen är detta ett fruktansvärt uppror.
Staten inskrider med sina maktmedel. Att
streika är ett uppenbart brott mot den
borgerliga rätten. Han blir kastad i fängelse,
men han ger sig inte och till sist segrar
han. Han har tillkämpat sig en ny
industriell rätt: strejkrätten. Det är på detta
sätt medelst den direkta aktionens vapen
arbetaren skapar sitt eget rättsväsen över
och i trots av den borgerliga rätten.
Han propagerar och påverkar sina
klasskamrater för att få dem att deltaga i det
påbörjade upproret, åen påbörjade kampen
om herraväldet över arbetsplatsen!
Han drabbas av nya straff, belönas med
nya fängelsebojor, men han slutar som
segraren, som skaffar sig yttrandefrihet och
tryckfrihet. Så bygger han upp sin
rätts-byggnad med sten för sten i trots av det
förbittrade motstånd, som reses av
företagareväldet och den borgerliga staten.
De fackliga striderna voro således till en
begynnelse öppna förbrytelser mot den
borgerliga rättsordningen i de industriella
staterna. Till en början avgjordes de helt
enkelt genom polisens ingripande. Däreftet
blevo dessa tvister mellan arbetare och ar-
betsköpare behandlade av domstolarna.
Sedan avgjordes de i stort sett utan
myndigheternas tvångsinblandning.
Det prcrogativ, den företrädesrätt, att med
maktmedel ingripa i arbetskonflikterna, som
förut tillkom etaten, frånrycktes den
överallt, eller nästan Överallt.
Organisationen blev en institution, genom
vilken arbetarna utsågo sina delegerade till
att underhandla med kapitalisterna om
arbetebetingelser, arbetslöner och arbetstid
utan statens inblandning. Arbetaren blev
genom sin organisation en med
arbetsköparen juridiskt jämställd underhandling spart.
Den genom och med organisationerna
framväxande industriella demokratien förträngde
staten från sin maktställning.
Överenskommelser träffades direkt mellan parterna
utan statens inblandning.
Organisationerna sammansloto sig till
1 : a, akten. ”Vi svära, att aldrig mera gripa till
krig mot varandra,!"
3 : a akten. Krigsleverantören: ”Vad önska* Ni
mina herrar?’’ RegeringxreprexentanteTjia i
ko-rus: ”Ännu flera pansarfartyg!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
