Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fackliga samorganisationer eller
centralorganisationer, De växte ut till
landsomfattande yrkes- och senare industriförbund.
Förbunden anslöto sig- till
landsorganisationer, eller uppstod det nya former av
landsomfattande centralorganisationer. De växte
och det skapades internationella
industri-sammanslutningar och fackliga
internatio-naler, internationella och utomstatliga
sammanslutningar omfattande flera medlemmar
än ordinära stater.
Allt detta är organ för den framväxande
industriella demokratien, organ för
erövrandet av arbetarnas bestämmanderätt på
arbetsplatsen.
Genom det växande organisationsväsendet,
genom solidaritetsfördrag och genom
skapandet av nya kampmedel, sådana som
registret, hålla arbetarna på att ieke endast
reglera den fria konkurrensen på
arbetsmarknaden, utan även att avskaffa denna
konkurrens och öka sitt inflytande, öka sin
bestämmanderätt på arbetsplatsen.
Allt detta är en fortsatt kamp för
industriell demokrati.
Nu sk jutes det emellertid fram nya
former för industriell demokrati, de former
som vunno aktualitet under krigs- oeh
re-volutionsåren.
Vi ha sett hur de framträtt på olika sätt
i Amerika, i England, i Tjecko slovaki et, i
Tyskland^ i Norge etc.
Vi ha sett hur det jäsande missnöjet i
England under krigsåren möttes av de
regerande med tillsättandet av den s. k.
Withley-kommittén, och de därur framsprungna
försöken att ovanifrån skapa en viss form av
industriell demekrati. Man önskade dämpa
arbetarnas missnöje.
I England möta vi också ett annat
försök att underifrån skapa en mera reellt
fun-tad industriel) demokrati genom gil 1 esso (da-
li smen.
I de europeiska centralmakterna blev den
industriella lagstiftningen en frukt av
revolutionerna.
I Amerika togo arbetsköparna själva
initiativ till en slags industriell demokrati, som
vi möta i det s. k. senatesystcmet,
konferenssystemet med förhandlingar i paritetiska
nämnder, oeh i det så kallade roekefelleJ ■
systemet. Denna amerikanska form kan i
allmänhet betraktas som ett försök från
kapitalisternas sida att genom industriell
demokrati förankra arbetarnas intressen i det
bestående kapitalistiska
produktionsväsen-äet för att därigenom motarbeta den an st
ormande socialismen.
Detta sista säger oss klart nog, att den
industriella demokratien under vissa
betingelser också kan vara farlig för arbetarna.
Vilken ställning skola vi, som
syndikalis-tcr, intaga till dessa projekt?
Vi ha vår principiella ställning klar till
det borgerliga samhället och till den
kapitalistiska driftsformen. Vi eftersträva
kapitalismens avskaffande genom arbetarnas
övertagande av produktionen.
Vår ställning måste då bli denna:
Så långt de nya formerna av ekonomisk
demokrati kunna gagna våra syften, så
långt kunna vi acceptera dem. Så långt de
motverka våra strävanden, så långt måste
vi bekämpa dem.
Frågan för oss blir sålunda: kunna
dessa nya former av ekonomisk demokrati
förhjälpa oss till avskaffandet av löneslaveriet,
förhjälpa oss till erövrandet av
produktionsmedlen, förhjälpa oss att bli mogna för
övertagandet av föi‘valtningen av samhällets
ekonomiska liv?
Utifrån denna frågeställning måste vi
betrakta oeh behandla de nya former av
industriell demokrati, som dyka fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
