Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MEXIKANSKA FOLKETS KAMP FÖR FRIHET OCH BRÖD
Öl
Gurza i Durango, räkenskapsböcker, vilka
utvisade att där fanns peoner, som arbetade
där då och som ännu hade skulder från
1890, från deras förfäders tid.
Det är givet att dessa låga löner — som
i många trakter till på köpet blott delvis
utbetalades kontant och resten in natura,
värderad efter godsägarens godtycke — skulle
skapa odrägliga levnadsförhållanden,
fattigdom och nöd. Oeh man skulle heller ej
förvåna sig över om folket hyste en slö
liknöjdhet mot ett obevekligt öde. Men
frihetskänslan .kunde aldrig helt släckas, trots de
grymmaste förföljelser vid minsta försök
till opposition. Det ena bondeupproret
efter det andra utbröt även före 1910 men —
isolerade blott till en trakt — slogos de ned
i- blod. Halvön Yueatan blev en straffkoloni
dit hela landsändar upproriska peoner oeh
indianer förvisades och å dömdes
straffarbete. Men ändå glödde det under askan.
Revollen 6r 1910.
Anarkismen har alltid haft en viss
jordmån hos de latinska folken med deras
livligare temperament och hetare blod, som gör
det svårare för dem at.t stillatigande fördra
orättvisorna. Oeh även i I ;a ti n- Amerika
började man rätt tidigt propagera för Bakunins
och Krapotkins idéer och under alla de
senaste revolutionsrörelserna ha en
framstående plats intagits av bröderna Ricardo och
Enrique Flores Ma gon, av vilken den förre
liar fått ge sitt liv för revolutionens sak i
ett amerikanskt fängelse. Zapatas och Villas
ständiga uppror mot alla maktens
usurpato-rer voro också i hög grad färgade av
anarkismens idéer och dessa voro också - i sin
enklaste formulering: jord, frihet och
kommunal självständighet — lätta att fatta för
lantbefolkningen, som aldrig glömt
traditionerna från förfädernas relativa frihet.
1910 enades äntligen de olika
frihetsrörelserna till ett gemensamt angrepp på
diktatorn Dian. MagonrÖrelsen hade anhängare
över hela landet, framförallt i norr, Zapata
hade stöd av lantarbetarna i republikens
södra delar och Madero blev talesmannen
för de intellektuella liberalerna oeh för Cen-
tralmexikos gryende arbetarrörelse. Madero
fick snart överhanden och kom till makten.
Blott ”anarkisterna” i Nedre Califomien
fortsatte kampen i medvetandet att Maderos
regering inte var bättre än någon annan
regering och att den inte skulle kunna lösa
lantarbetarproblemet, som i grund oeh
botten var ett fri hetsproblem. Det betydde
naturligtvis en stor fara för maderismen att
stöta sig med de mäktiga godsägarna genom
att röra vid ”deras” jord. Man förordnade
därför att stats jorden skulle säljas till
privata för att dessa i sin tur skulle sälja den
till lantbefolkningen på goda villkor.
Resultatet blev naturligtvis att en rasande
speku-lationsfeber utbröt och på några månader
tredubblades värdet på jorden, t. o. m.
improduktiva områden, som förut varit en
börda för sina ägare, stego nu i pris. Allt
detta ledde till att zapatisterna åter reste
sig och å andra sidan växte missnöjet i
landets norra delar ut till en allvarlig fara för
regeringen oeh godsägarna.
Trots att nu regeringen framlade ett
"revolutionerande” och ”befriande”
jordprogram, som dock ej kunde bringas till
utförande, tilltog missnöjet bland lantarbetarna
oeh Madero föll också för Huertas
militärkupp då han förrådde de enda som skulle
kunna hjälpa honom, de frihetsälskande
rörelserna bland lantbefolkningen.
Lantarbetarna
expropriera.
Dc upproriska lantarbetarna togo nu itu
med att genomföra den omedelbara
expro-priationen, haziendas oeh sädesmagasin
to-gos i beslag av jordens proletärer. Det
erövrade bevakades av deras egna beväpnade
trupper, konturerna för de nya byarna
utarbetades och man proklamerade seger för
sin lösen: ”Frihet oeh jord”. Ett nytt parti
bildades doek bland de ”intellektuella” som
ville en ”revolutionär arbetare- och
bonde-regercg”, som skulle verkställa en möjligast
omfattande lagstiftning för att säkerställa
rätten till jorden. Dess talesman blev
Car-ranza och han erkände Zapatismen och
framförallt de revolutionära sammanslut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
