Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den möderne arbetaren.
Av CQnstlan Cornelissen.
FÖRETAGAREDÖMETS
REPRESEN-tanter oeh. förespråkare ha på sista
tiden gjort sig stort besvär för att genom,
pressen eller genom möten för den stora
publiken framhålla vilka kvalifikationer en
företagschef, värdig sitt namn. bör äga. I
Frankrike har ända sedan dun intressanta
boken av industrimagnaten Henry Fayol
utkom, de storindustriella ledarna, t. ex.
Järnbrukskoinmittén, icke försummat något
tillfälle att inför allmänheten uppenbara de
element och de egenskaper i vilka en
verklig chef igenkännes: förutseende,
organisation, ledar förmåga, samarbete, kontroll.
Som en pendant kan det därför vara
intressant att göra en exposé över det som
bör utmärka (in god arbetare i detta ords
moderna mening, en av dessa ”utbildade
arbetare”, som alltid klara sig oeh som
överallt finna arbete. Vära arbetarläsare kunna
kanhända tycka, att efterföljande rader ej
innehålla mycket nytt, men det kan dock
vara nyttigt att visa till vilken grad den
moderna kapitalismen har förändrat
arbetarens liv.
För att döma om den ”möderne” arbeta-
rens egenskaper är det nödvändigt att
alltid ha tvä huvudpunkter i ögonsikte.
.1. Tack vare produktionens tekniska
utveckling och alla de uppfinningar ocL
upptäckter som så raskt följa varandra är den
möderne arbetaren i allmänhet mindre
fästad vid sin verkstad, sin ort eller sitt land
eller sin särskilda industri iin den forne
arbetaren, hantverkaren eller
jordbruksarbetaren,
:i. Till följd av den historiska
utvecklingen ser sig den möderne arbetaren berövad
produktionsmedlen, eller åtminstone
huvudparten därav, oeh man kan därför
rimligtvis ej begära samma intresse för arbetet,
som hos hantverkaren fordom, vilken ägde
sina egna arbetsverktyg oeh kunde betrakta
den sak han gjort som, ”sitt eget arbete”.
Ieke ägande produktionsmedlen, från
byggnaden där han arbetar eller maskinerna han
passar till- råmaterialen — allt detta som
nationalekonomerna med ett gemensamt
namn kalla ”kapital” — har den moderm
arbetaren oftast blivit blott en kugge i ett
oerhört maskineri och kan till följd därav
vanligtvis inte ha annat intresse för sitt ar-
praktiskt försök. I motsats till dem i
Frankrike voro de spanska fourieristerna böjda
att helt hålla sig till mästarens praktiska
idéer och planerade ett experiment i stor
skala. Don Manuel Sagracia dc Veloy, en
rik köpman från Cadiz, hade för detta
ändamål uppbragt den gigantiska summan
av 5,000,000 pesetas oeh hade redan träffat
alla förberedelser till en falangstär vid byn
Tampul ej långt från Xeres de la Froctera.
När alla förberedelser voro träffade ingrep
plötsligt regeringen oeh Espartero,
Spaniens regerande statsman, la de sa många
oövervinneliga svårigheter i företagets väg
att Andalusicns fourierister voro tvungna
att uppgiva sin plan. Senare råkade den
socialistiska rörelsen i Spanien på andra
vägar, så att man avstod från vidare
försök i denna riktning.
Ett atort försök blev också gjort i Algier.
Där hade fourierister förvärvat 1,300 hektar
jord med därpå upprättade byggnader i
värden av 450,000 francs. Här voro
möjligheterna mer lovande men klimatet ställda
till en viss grad hinder i vägen så att icke
heller detta experiment kunde bara några
frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
