Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för 100 proc. måste ovillkorligen ett lika
stort antal arbetare till ha kommit in i
produktionen.
(Tro nu för all del inte att jag med
denna lilla skildring- från ett bygge menar
något klander. Lönerna äro gu’nås, trots
borgarpressens skrän om ”mur arinko uister”
ingalunda så furstliga och bli det än
mindre i betraktande av den stora säsongs- och
permanenta arbetslösheten.)
Nu kommer den invändningen: ”Allt det
där är nog ganska riktigt, men du kanske
har dig bekant att arbetsköparna ha en
metod att utan ackord hålla uppe
arbetsintensiteten, populärt kallad ”körsystem”!
Alltså rationaliseringens ena sida:
arbetsintensitetens höjande, fast i fall av
timpenning uteslutande till utsugarens fördel. Vid
ackordets tillämpning kommer åtminstone
mödans resultat till arbetaren.
Det är rätt. Men därvidlag måste man
ta i betraktande de krafter, som medverka
till lönens fixerande, oavsett formen för
lönen. Bortsett från de mer eller mindre
riktiga nationalekonomiska spekulationerna
om ”tillgång oeh efterfrågan”; ”lönens
köpkraft”; ”export- oeh hemmaindustri” etc.
kan man nog fastslå att den lön som betalas
för arbetskraften står i en intim relation
till styrkeförhållandet mellan
arbetskraftens säljare och dess köpare, det vill
säga arbetare och arbetsgivare, numera
representerade genom sina
organisationer. Där arbetarnas organisationer äro
mäktiga, där de lyckats få med alla,
eller nästan alla, av ett yrkes eller en plats
arbetare, där äro också lönerna högre,
arbetsförhållandena bättre o. s. v. än på en
plats där forna tiders oförståelse för
organisationens betydelse utlämnar arbetarna på
nåd och onåd åt företaga rväldet. Om det
nu är så att en viss grupp arbetare genom
sin organisation — hjälpt oekså genom s.
k. goda konjunkturer, det erkännes — kan
pressa arbetsköparen att betala en högre lon
än förr eller tvinga fram en annan
avlöningsform, t. ex. ackord, då bör också denna
organisation vara mäktig nog att sätta ”P”
för all slags ”köming”. De kunna då
bestämma — lika val som de kunna
genom-truinfa en aek ords prislista som tillåter
överskott med 100 proc. — att ett visst
maxim i arbete utföres för en viss minimilön.
De svagare organisationer, som inte på detta
sätt kunna pressa arbetsgivarna kunna
heller ej — observera detta! — genomdriva en
aekordsprislista, som ger möjligheter till
mer än kanske 10 å 20 proc. överskott, och
detta mot bio ds arbete. Där blir vinsten för
arbetaren minimal men för arbetsköparen
desto större; hans kontrollapparat blir
billigare, han får mera arbete utfört på kortare
tid, hastigare omsättning, mindre
ränteförluster etc. Men arbetstempot Ökas oeh
arbetslösheten stiger. Och med det ökade
tempot följer också kanske ett något ökat
överskott, en anledning för arbetsgivarna
att vid nästa uppgörelse pressa
ackords-priserna neråt. D. v. s. om organisationen
ej är mäktig nog att bromsa.
Av det här sagda torde framgå att
ackordssystemet alltså är av ondo oeh
bidragande — inte blott till arbetslösheten — utan
även till en för tidig slitning av kropp oeh
hjärna, med andra ord den arbetskraft,
vilket är det enda arbetaren har att sälja.
Systemet bör därför bekämpas.
Xan kan visserligen säga att ett system,
en form, ej bör till den grad inverka på
människan att det blir dess herre. Utan det
skall vara tvärtom. Men, som jag förut
framhållit, ett system som i sig själv är
ägnat att loeka fram de dåliga sidorna hos
människorna, egoismen, hänsynslösheten, ett
sådant system kan uträtta mycken skada.
I stället för att spilla krafter på att
reformera det på ett eller annat sätt, bör det
raseras. Oeh läggas på den skrothög dit en
gång allt avfall från det kapitalistiska
in-dividualsamliället skall hamna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
