Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
summelse av kolleveranserna till Frankrike
som förevändning för att låta sina trupper
inmarschera i Rxihrområdet. I verkligheten
var detta endast en uppenbar fint för att
förläna rövartåget lagligt sken. Det
framgår redan därav att Frankrike vid denna
tid — England undantaget — var Europas
kolrikaste land och såg sig tvunget att
belägga importen av Sa. arkol en med 10 proc.
extra tull för att skydda de franska kolen
på den inhemska marknaden. Faktum är, att
man t. o. m. återsände 20 proc. av dessa kol
till Tyskland oeh överhuvudtaget endast
tillförde franska industrien 35 proc. därav.
Följaktligen kunde icke alls vara tal om
kolbrist som kunnat rättfärdiga
ockupationen. Å andra sidan gjorde de tyska
råärn-nesindustrierna och deras förbundna,
storgodsägarna, som skördade jättelika vinster
på den oerhörda nöden bland folket, allt
vad de kunde för att förhindra alla försök
till stabilisering av den tyska marken,
emedan de på- detta sätt bast lyckades
sabotera industriens och jordbrukets
beskattning och vältra skadesta näsbördorna
på det arbetande folkets skuldror.
Markvärdets ständiga sjunkande lämnade dem det
bästa tillfälle att stegra priserna på
livsförnödenheterna i det oändliga och sålunda
överföra de finansiella förpliktelserna, som
ålagts Tyskland av segrarna, på den stora
massan inhemska konsumenter. På grund av
dessa ljusskygga manipulationer uppkom
icke bara en hel här av valuta spekulanter,
som pressade fram oerhörda vinster nr
massornas ohyggliga elände, utan man gav även
de franska kapitalisterna tillfälle att raka
åt sig extra profiter genom det tyska
valuta-eländet. Sålunda hade. Tyskland vid slutet
av okt. 1921 enligt vittnesbörd av dåvarande
franske finansministern Laseyrie levererat
bränslematerial till ett värde av 2,571 milj.
francs, varav endast 980 milj. francs
gott-slc revos landet på grund av markens fall.
På så sätt skapade de präktiga tyska
patrioternas affärsegoism ytterligare en särskild
inkomstkälla åt ”arvfienden” på bekostnad
av de tyska arbetarnas ohyggliga
utplundring.
I Tyskland liksom i Frankrike är det
alltid arbetarklassen, som är den verkligt
lidande delen, ur deras hud skära de
maktägande i båda länderna remmar. Medan
kapitalismen i alla de krigförande länderna
gjorde oerhörda krigsvins ter, och nästan
höll på att kvävas i sitt eget fett, måste
miljoner proletärer med sitt blod göda
slagfälten världen runt. Också nu, då kriget
endast ändrat sina former, äro arbetarna i
alla länder dc betungade medan
monopolis-men slår klingande mynt av deras armod.
II.
Det är svårt att fatta, huru det inför
sådana nedslående fakta ännu kan firmas
människor bland socialister av olika
riktningar, som äro villiga att låta spänna sig
framför den nationalistiska reaktionens
vagn. Enligt vår mening ligger orsaken
härtill i den inskränkta tron pä staten, som
det stora flertalet, av nutida socialister
hyser. I verkligheten ha alla nutida politiska
arbetarpartier blivit en nödvändig del av
den. nationella staten, ulan att dock stora
mängder av deras anhängare kommit till
medvetande av detta faktum. Så länge
dessa partier innehade rollen av
parlamentarisk opposition mot borgarstaten, tryckte
deras kritik alltjämt på vissa orimligheter
som äro utmärkande för statens väsen. Men
i och med att de själva konunoi den
omständigheten att nödgas bilda regering eller
deltaga i s. k. koalitionsregeringar, försvann
även deras kritik av staten och lämnade
ram för den obegränsade tro på staten som
utgör ett av den nutida reaktionens
säkraste fästen. Och denna inställning är även
avgörande för deras hållning gentemot
nationalismen. Liksom, de endast kunna
föreställa sig samhället i en statsform, så
uppfatta de folket endast som nationen.
Men mellan folk och nation råder
samma skillnad som mellan samhälle och stat.
Alla samhälleliga organisationer äro
naturliga bildningar, som ha utvecklat sig under
inflytande ’av vissa livsvillkor, oeh vars
grundval bildas av det gemensamma
intressets tillgodoseende.
Statlig organisation är en konstprodukt,
som påtvungits människorna, utifrån och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
