Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell demokrati.
Av Karl Fredrikson.
\\ MÅST K: VARA MARXIST OCH
bekänna sig till (ien borgerliga
national-ekonomien om man utan vidare reservation
vill överföra den s. k. ”industriella
demokratien” på arbetarrörelsens allmänna
strävanden.
Mellan den kapitalistiska ekonomien oeh
socialismen gapar en avgrund. Då vi
syn-dikalister icke äro några ”dialektiska”
ut-vecklingsfanatiker, så tro vi heller icke pä
amsagan om att socialismen oeh dess
ekonomiska tillstånd med nödvändighet måste
framspringa ur kapitalismen. 1 det
nuvarande kapitalistiska samhället kan
industriell demokrati icke innebära något annat än
arbetarnas inflytande på den kapitalistiska
produktionsprocessen. Om nu detta övande
av inflytande icke skulle; vara något annat
än revolutionär kritik och praktisk
revolutionär handling, så skulle ingen
klassmedveten arbetare ha något att invända
däremot, Men i det ögonblick man med den
industriella demokratien menar en kritik lös
anpassning till det bestående
produktionssystemet ha vi ingenting med den att skaffa.
Arbetarklassens kamptaktik måste så
långt möjligt var revolutionär. Men fastän
man är principiell motståndare till den
kapitalistiska samhällsordningen så finns det
dock situationer, vilka genom
omständigheternas makt kunna tvinga oss att uppträda
på ett sätt som vi icke skulle gjort om vi
ting annat. Därmed bortfaller den subtila
skillnaden — om gärningsmannen haft
vällustiga avsikter. Dylik subtilitet
härstammar ur lystnaden att privilegiera tukten
gent emot o tukten.
Vi synas emellertid närma oss en
avgörande kamp mot naturdriftens inspärrning
genom äktenskapet. Med äktenskapet
kommer ”könsförseelserna” som sådana att falla.
Så framgår ur de frihetliga strävandenas
endast hade att. taga hänsyn till idéerna
och ieke behövde räkna med klasskampens
eller de faktiska maktförhållandenas
ofrånkomliga verklighet. När vi exempelvis äro
tvingade att ingå ett avtal eller en
överenskommelse med arbetsköparna, sä uppgiva
vi icke därför vår revolutionära vilja till
samhällsomdaning och betrakta det heller
ieke som någon principiell eftergift. Vi
fortsätta oavbrutet kampen mot
arbetskö-parväldet med oförminskad energi.
Men så förhåll er det sig icke med den
industriella demokrati, som bygger på ett
principiellt erkännande av det bestående.
Denna art av industriell demokrati, som ar
förankrad i de reformistiska,
fackorganisa-tionernas borgerliga ideologi, betraktar
arbetarnas medinflytande ifrån borgerliga för
att ieke säga kapitalistiska synpunkter,
anser den vara av betydelse för arbetets
effektivitet, för uppnåendet av effektiv
rationalisering och därmed för skapandet av
möjlighet till några öres högre timlön under
bibehållandet av den borgerliga
produktionsapparaten. Denna form strävar icke ut över
det bestående» ram. Den nöjer sig med att
spela en ”medbestämmande” roll i det
bestående. Ibland ligger bakom densamma
en marxistisk fatalism, som intalar sig, att
samhällsutvecklingen ofrånkomligt går mot
socialismen. Den ser ieke, att den själv ofta
tar former, sådana som arbetsgemenskap
sammanhang, att könslivets frihet
överhuvudtaget endast är en del av friheten, oeh
att bestraffning av det koncessionerade
könslivet endast är ett utflöde av
förtrycket.
När kampen är slut kommer begreppet
sexualförseelse icke mera att existera.
Sexualdriften blir befriad och dess reglering
kommer att överlämnas till den visa naturen
oeh den mänskliga taktkänslan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
