- Project Runeberg -  Syndikalismen / Årg. 4(1929) /
171

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och under sitt lopp med lätthet
genombrutit de svagare hinder, som den borgerliga
eller socialistiska demokratin ställt i dess
väg.

Ända ditintills hade sta lons och
bourgoi-sins motstånd blivit allt svagare. Själva
polisen var beredd aLl; ge efter för
minori-tets fraktionerna inom proletariatet. Armén
var opåtlitlig, oeh jag erinrar mig mycket
väl, att trupp styrk or na under transporten
lade i dagen en uppenbar revolutionär
karaktär i det de sjöng o Internatioalen och
Röda Fanan. Några besinnings!ulla
industrimän som naturligt nog inom sig
skummade av raseri, förklarade öppet för sina
arbetare, att de voro beredda att lämna dem
ledningen av fabrikerna och att bliva rent
tekniska direktörer för de soeialiserade
fabrikerna. Ett vitt utgrenat nät av
konsumtionsföreningar voro också redo att
säkerställa livsmedel sti l if örseln.

Redan i juli och augusti märktes dock en
avkylning av den revolutionära
temperaturen. Polisen var mera fientligt stämd, och
de fascistiska grupperna, som hittills varit
enbart löjliga, började uppträda aggressivt.
Industrimännen visade sig otillgängligare
och några av dem hade redan kommit
överens om en gemensam inotaktion. Om jag
inte missmirmer mig, utvecklade sig
besättandet av fabrikerna ur nödvändigheten att
reagera mot de första tecknen på
motoffensiv från arbetsgivarna, varvid särskilt
arbetsgivarna inom metallindustrien följde
den taktiken, att genast efter utbrottet av
en strejk (ibland var strejken t. o. m.
sinnrikt provocerad av dem) stänga fabriken på
obestämd tid. Därav kom sig arbetarnas
behov att finna en annan angreppsform, som
gjorde det möjligt för dem att åter utöva
tryck pä kapitalismen. Härur uppstod
besättandet av fabrikerna.

Det märkvärdigaste är att exemplet pä
besättandet av fabrikerna gavs av en liten
grupp av arbetare, som befann sig utanför
den socialistiska klassrörelsens och
organisationens ram. Det var arbetare vid en
fabrik i Dalminc, vilka sedan kriget bildade
en slags politisk-patriotisk organisation i
motsats till den stora klassorganisationen

med internationell tendens. Denna första
episod fann en främjare i själva Mussolini,
som i sin tidning gillade? arbetarna av ren
patriotisk och antisocialistisk opportunism.
Ilos arbetarna inom alla industrier fattade
den ”vita” strejkens taktik allt fastare
fäste. vilken bestod dä.ri att man nedlade
arbetet men stannade i själva fabriken. I
början gick allt ganska bra. Slutligen iillgrepo
dock arbetsgivarna motåtgärder, stängde
fabrikerna på kvällen oeh öppnade dem
icke mer på morgonen. Då kommo
arbetarna på den idén att stanna i. fabrikerna över
natten, och följden därav var det faktum
att fabrikerna besattes.

Sedan lösen var funnen blevo under
loppet av en eller två dagar de viktigaste
fabrikerna inom den italienska
metallindustrien besatta av arbetarna och detta
exempel verkade så, att nästan
omedelbart-därefter också de fabriker blevo besatta,
där arbetarna hittills icke deltagit i
rörelsen. Arbetsgivarna och deras ombud
visades på dörren. Några gingo självmant sin
väg sedan de officiellt överlämnat förvalt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free