Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några anteckningar om
rationaliseringen.
Av Albert Jensen.
VAD RATIONALISERINGEN ÄR
och innebär tvistas det mycket om.
Fältet är lämnat fritt för godtyckliga
tolkningar om rationaliseringens innehåll och
därför toreligger det ett oändligt antal
definitioner vilka utlämnas till fritt val efter
behag oeh personlig fallenhet. Så talar
man om ”sann rationalisering”, om
”sken-rationalisering” och ”falsk rationalisering”
etc. När rationaliseringen drives så, att
den drabbar arbetarna och åstadkommer
större utsugning av dem, säger man att
detta är ingen ”verklig rationalisering”
o. s, v. Men hur skall man avgöra om
rationaliseringen är sann eller falsk eller
blott en skenrationalisering?
Att rationaliseringen är verklig är
förhållandevis lätt att fastslå
erfarenhetsmässigt, oeh rationaliseringen är nog så
verklig, även om den drabbar arbetarna aldrig
så hårt. För övrigt torde den vara
”verkligare” i samma mån som den drabbar
arbetarna.
Denna åt-skillnad i uppfattningarna om
rationaliseringens verkliga karaktär
härstammar från skillnaden mellan vad
rationaliseringen verkligen är och människors
uppfattning om vaå den borde vara.
När man säger: ”Arbetsgivarna förstå
med rationalisering användandet av de
tekniska, organisatoriska oeh framför allt av
de medel, som ha inflytande på
arbetsprestationen för att höja företagens
privat-ekonomislca rentabilitet utan hänsyn till de
allmänna rent ekonomiska och
människo-ekonomiska följderna av en sådan
rationalisering (utsugning av arbetskraften,
arbetarnas för tidiga avskiljande från
näringslivet o. s. v.)” eller man säger:
”rationaliseringen är en metod att genom ett
fömufts-mässigt och vetenskapligt utnyttjande av
den moderna teknikens och vetenskapens
alla hjälpmedel höja det mänskliga arbetets
produktivitet i det allmänna välståndets
intresse”, så är det påfallande, att dessa
tven-ne definitioner innehålla tvenne motsatta
principer. Den förra tar sikte på ökandet
av -profiten för kapitalet medan den senare
tar sikte på ökandet av det samhälleliga
välståndet.
Nu är det väl möjligt, att
rationaliseringen under alla omständigheter småningom
kommer att öka även det samhälleliga
välståndet, men rationaliseringen, sådan den
nu genomföres, tar alltid sikte på att öka
kapitalets profit. Det är den verkliga
rationaliseringen; den andra finns icke, är
ännu overklig, är en ren konstruktion som
ger uttryck för en del människors
önskningar. Vi leva i ett kapitalistiskt
samhälle, där den produktiva verksamheten
be-drives för profitens skull och icke för
tillfredsställandet av behoven eller skapandet
av allmänt välstånd. Att Öka profiten är
den drivkraft som ligger bakom varje
förändring eller förbättring av
produktionsprocessen eller produktionsapparaten. Må
man sedan kalla denna rationalisering för
osann, falsk eller pseudo-rationalisering —
den är ieke mindre verklig för det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
