Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanbrottet au
statssocialismen i Australien.
Av O. Qillberg.
Queensland, som upptar den
nordöstliga delen av den australiska
kontinenten, är tre gånger sa. stort som
Frankrike och lielgien tillsammans oeh har
ungefär 900,000 invånare. Det består
företrädesvis av betesmark oeh är rikt på
mineralier. Befolkningen bedriver åkerbruk,
odlar socker och bomull och utvinner
koppar, kol, dl ver, guld, bly oeli tenn. I hela
Australien äro arbetarna sedan årtionden
tillbaka väl organiserade och upp st ego i
sista decenniet av förra århundradet til) en
politisk maktställning. Staten Queensland
gällde som en av de starkaste fästningarna
för Labour Party (arbetarpartiet), som
innehade regeringen oavbrutet från 1915 till
våren 1929. Sammanbrotten av dess
herravälde orsakades av misslyckandet av den
statssocialistiska era, som de hade inlett.
När efter den stora valsegern 1915
arbetarregeringen Ryan kom till makten, höjde
premiärministern lönen och inkomsten för
järn vägs arbetarn a. Andra fackföreningar
uppställde liknande fordringar, som
beviljades dem av skiljedomarna. En snabb
stegring av levnadskostnaderna blev följden.
Ryan beslöt att motverka denna oväntade
utveckling genom grundandet av statsliga fö-
11 Lm;. nit. Kap. XLIII, sid. 261.
12 Se om grundvalen till Marx’ lära vårt arbete:
Théoiie de la valeur {Teorien om värdet), kap.
Xlll, sid. 294—296 och även Théorie du capital ?.t
du profit {Teori om kapitalet och p;ofiten), vol. I.,
kap. XIV’, sid. 386—88 och ff.
13 1’örfattarens spärrning.
14 Dan Kap ilal loc. c it. kap. XTjV, sid. 291—292.
16 Tias Ka.pit.al, loc. cit. kap. XL1, sid. 320.
Ännu sämre än Marx’ eget yua si-ve tenskapliga
arbete är Engels ’’förbättringar”. För kritiken är det
beklagligt att den ekonomiska skol a sti k ens ‘mastar c
«j själv kunnat förbereda utgivandet av tredje delen
av Kapitalet.
18 Das Kapital, loc. cit. kap. XL11, sid. 26K.
13 Hos Kapital, kap. XLVI, sid. 308.
20 Das Kapital, kap. XLIV, sid. 271.
retag. Regeringen köpte därför medelst
stats-kassean visningar och obligationer ett antal
kreatur sfar mer oeh återtog utarrenderade
betesmarker, varigen den sammanlagt
förvärvade 32 gods av otika storlek, mellan 500 och
5,000 kvadratmil. I de tätt befolkade
förorterna till Brisbane oeh i de större
städerna öppnades slakterier, i Brisbane en
statslig produktagentur, vidare ett statsligt
fisktorg och fiska ff är, en statlig
fruktkon-serveringsfabrik. Järnvägsbyfteerna
förvandlades till statsrestauranter och i B a
binda, vid Queenslands största sockerfabrik,
uppfördes ett statsligt hotell. Dessutom
öppnade mindepartementet fem statsliga
kolgruvor oeh ett smältverk. Skogs dep ar
tern en tet inrättade egna sågverk, och andra
departement idkade rörelse av mindre
betydelse. Begynnelseomkostnaderna
betingade på papperet i runt tal 37,5 miljoner
francs.
Ryan satte W. H. Austin, en diplomerad
revisor i Riksräkenskapsverket, som
kommissarie i spetsen för de statliga företagen.
Det var genast tydligt att denna diktator
oeh allveta.ro för att kunna behålla sin
ställning skulle vara tvungen att omge sig med
en jätteapparat av byråkrater från alla
21 K. T>awiA, 8 or.ialixmiis und Latulv.’ irtsch af t,
band T, Edit. 1903, Slutord, sid. 689.
22 Tngen har bättre formulerat grundvalarna för
den dialektiska nppfaf.tningen om den sociala
vetenskapen och på samma gång gett öppet, hugg på sig,
än Enge Is i en artikel om Feuerbac’1, publicerad
1886.
23 Das Kapital, Tredje bandet, TT, kap. XXXVll,
sid. 161.
2< Se vår kritik i Théovie de la valeur, kap. VII,
sid. 143 o. ff.
Das Kapital, kap. XLVI, sid. 309—310.
2<> Karl Marx, Misére de la Philosophie, Paris,
1896, sid, 220.
Das Kapital, kap. XXXVII, Einleitendes, sid. 153.
23 Das Kapital, kap. XL, sid. 220.
29 Das Kapital, kap. XLI, sid. 224 o. ff.
30 Das Kapital, kap. XXXIX, isd. 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
