Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 445. Herre - 446. Herrlig - 447. Herrskare - 448. Hindra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hindra.
127
445. Herre. Husbonde. — Husbonde, den, som
naturligen och lagligen äger rätt att befalla i en familj.
Herre, har en vidsträcktare bemärkelse och betyder
äfven: herrskare; ägare af länderi, gods o. s. v.
446. Herrlig. Härlig. Majestätisk. Majestätlig.
Ståtlig. Präktig. — Herrlig, egentl, som tillkommer,
utmärker eller anstår en herre; brukas vanligen
liktydigt med Härlig, utmärkt skön, högst förträfflig,
kost-lig, ypperlig. Majestätisk, Majestätlig, som har
egenskap af majestät, hög, stor, konglig, beundransvärd.
Präktig, som utmärker sig genom prakt. Ståtlig, högst
utmärkt, präktig, ypperlig.
447. Herrskare. Beherrskare. Herre. Landsherre.
Regent. Furste. Prins. Arfprins. Kronprins. Drott.
Envåldsherre. Envåldsherrskare. "Sjelfherrskare. —
Herrskare, person, som herrskar öfver land och folk.
Beherrskare, dermed liktydigt, brukas icke gerna
absolut, utan ständigt i förbindelse med uppgifvet land eller
folk. Herre, nyttjas ofta liktydigt med Herrskare.
Regent, högste styresman, i en stat. Landsherre, regent
i en monarkisk stat. Furste, regent i en monarkisk
stat, större eller mindre; äfv. person af en regentfaniilj,
utan något slags regeringsmakt. Prins, son af en
regerande furste, eller manlig medlem af en regentfaniilj.
Kronprins, tronarfvinge i ett konungarike. Arfprins,
prins, som är närmast berättigad till tronen, utan att
vara regentens son. Drott, fordom i Sverige, titel för
regenterna (intill konung Dygve), samt för de tolf
offer-prester (Diar), som utgjorde deras högsta råd. Brukas
ofta poetiskt för Furste. Envåldsherre,
Envåldsherrskare, enväldig konung. Sjelfherrskare, ensam och
oinskränkt herrskare.
448. Hindra. Förhindra. Hämma. Hejda. Dämma.
Fördämma. Stämma. Stocka. Undertrycka. Mota.
Förekomma. Afböja. Afvärja. Afvända. Förebygga.
Afttyra. Af hålla. Afleda. Återhålla. — Hindra, göra,
verka, åstadkomma, att något icke kan få framgång, att
det försvåras eller lider afbrott. Förhindra, förstärkt
uttryck af Hindra. Hämma, hindra rörelsen, fortgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
