Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRODERN OCH SYSTERN. Syd
Augustin hade älskat denna flicka med djup
värma, och för det kommande paradis, han ville
skapa åt henne, hade han underkastat sig stora
försakelser. Tanken på en förening med henne
hade varit solen i hans lif. Den slocknade. Au-
gustin fick den befordran han önskade, hans lef-
nadsställning blef betryggad, men hans lif var
förbittradt. Hedvig, under många bekymmer,
måste tänka på att hugsvala detta ädla sinne,
som förlorat tron på hvad det mest älskat.
Dessa andra ”bekymmer” kommo af föräl-
drahusets ekonomiska belägenhet, och af svårig-
heten att så ställa till, att alla barnen kunde bli
bergade. Och fastän Augustin tog på sig husets
skuld och fastän man på alla håll sökte in-
skränka och knappa in, så ville dock tillgån-
garne på intet håll räcka till att försörja så
många.
Det var under mörka utsigter och förnyade
rådplägningar häröfver, som syskonen en dag
voro tillsammans i det gamla hemmet, då —
Hedvig såg det så granneligen i minnet åter —
en hög, martialisk gestalt framträdde i syskon-
kretsen, med barskt, men bottenärligt ansigte,
gråsprängdt hår, ögon som lyste upp hela rum-
met, sade och svor: »Se här är jag, ta mig sju
hundra! Jag är er morbror Herkules, och ni
äro mina systerbarn, och jag har nu kommit för
att göra bekantskap med er. Se så, för tusan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
