Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA FÖRELÄSNINGEN. 141
af skrattkonvulsioner. Det var en allmän för-
virring.
Men den gaf vika för förskräckelse, ty ge-
neral Herkules var förfärligt ond, kastade om-
kul! skärmstaken, slängde manuskriptet i väggen,
for genom rummet som ett rytande lejon och
utropade, blek af vrede:
»D–n annamma! om jag någonsin läser ett
ord mer för sådana förbanskade ... Jag hade
väntat af unga menniskor och framför allt af
unga karlar och gossar (och här gick han med
knuten hand in på de olyckliga kadetterna), jag
hade väntat af ynglingar, som ha hjerta i brö-
stet och förnuft i skallen, att de skulle ha sinne
för annat än pojklek och galenskaper, att de
skulle ha sinne för fäderlandets ära och för stora
mäns tankar och ord. Men jag ser att jag be-
dragit mig ... Jag ser att ni ha hvarken sinne
eller sundt förnuft, att ni äro ena elementskade
yrfän te pojkar ... Och att ni inte äro värda
att höra ett förnuftigt ord. Men så fan besitta
mig, pojkar, har jag icke lust att lära er» ...
Det är svårt att säga huru långt generalens
lärdomar kunde ha gätt i denna vredens stund,
men Göthilda fick i detta ögonblick ett häftigt
hysteriskt anfall, skrattade högt till, förvred ögo-
nen och sträckte ut armarna, hvarvid hon slog
omkull två ljusstakar, bord, karafin och vatten-
glas, som alltsammans tumlade omkull på golf-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
