Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFÖRR: RNGAS GRÅTER. 285
att osedd utgjuta .de tårar, som samlade- sig så
tunga i hennes bröst.
Så blef Engel varse huru djupt hon älskade
Uno, huru innerligt hon fästat vid honom sin
lefnads glädje. På väntans sträckbänk blef hon
varse detta; Varma (arma!) hjertan! Kännen J
denna?
Men icke blott Engel led af denna väntan.
Hedvig, som såg sin älskling blekna, och liksom
visspa under ett förborgadt ondt, Hedvig sörjde
öfver hennes tillstånd och sina egna svikna för-
hoppningar. Ett rykte att Uno vore förlofvad
hade begynt sprida sig, och hade hunnit äfven
Dalbergska familjen. Hedvig tyckte Unos upp-
förande oförklarligt, och Auvgustins milda blick
blef ’sträng när den från den unga älskade systern
i tanken vände sig till: den som vållade förän-
driogen i hennes utseende och väsen och som
aldrig — så tänkte Augustin — bordt komma så
nära, då ban skulle så a0lägsna sig. Göthilda blef
allteynellanåt särdeles lik Hagar i öknen och hen-
neå märka ögonpar sökte med ett mördande ut-
tryck den som gjorde Engel ondt. Engels läppar
förblefvo slutna öfver denne. Ej heller klagade
hon öfver något. Hon försökte att ’vara glad
soft förr med sina syskon, men — — det gick
inte. "Och när hon märkte det, fick hon ett an-
fall af obeskriflig flit och satt jemt böjd öfver
en bäge, der hon i tapisseri tillverkade granna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
