Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN. FÖRÄNDRING. 177
mångfaldiga innehåll må utvecklas, som länkar i
den stora tankekedjan, som förberedande theser
och anthiteser till en stor synthes.
Och just dessa skiljaktigheter borde, rätt för-
stådda, befordra och utveckla den enda enhet, i
hvilken vi alla kunna fullt bli ett, och bli ett
med Gud. Man ropar så mycket på enighet. Men
jag bryr mig icke om någon yttre enighet, någon
sken- eller formenhet. Låt oss i Guds namn vara
skiljaktiga. Striden är icke det onda. Den är
väckande, utvecklande. Bitterheten, oredligheten,
i striden är af ondo. Och den måste bort. Det
vigtiga är: att vi äro ärliga och allvarliga i vårt
sökande af sanningen; ärliga och ridderliga mot
hvarandra. Så kunna vi hoppas att — på hvil-
ken sida af frågorna, af öfvertygelserna vi än
befinna oss — vara redskap i försynens hand till
utförande af hans verldsplan.
"Augustin teg en stund och återtog sedan:
»Det är för öfrigt ganska svårt att nu för
tiden säga hvem som är christen eller hvem icke.
Jag vet intet bättre märke derpå än sinnelaget
och frukterna. Det christna lifvet har så genom-
trängt verldens lif att vi stå i dess ström, drifvas
af dess medvetande äfven utan att veta det. I
sederna, i lagarna, i samfundslifvet, i litteraturen,
öfverallt möter oss dess ljus, dess anda. Och
den som älskar detta ljus, denna anda och ledes
deraf, ban är en christen, om än han skulle miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
