Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 SYSKONLIP.
mer återvände i hennes själ molnen, frågorna,
tviflen. Hon längtade efter aftonen och den ens=
liga samtalsstunden med Augustin.
Den kom och Hedvig fick lätta sitt hjerta
och meddela honom dagens vigtiga tilldragelse
och den dystra hemlighet, som hon fått del utaf.
Augustin studsade vid den oväntade uderrät-
telsen. Men samma tankar som lugnat Hedvig,
voro äfven närvarande i hans själ, och hans san-
guiniska lynne lät honom med dessa. finna nya
ljus för att besegra Hedvigs dröjande oro. Och
då Hedvig sade:
»Det är ändå sorgligt när makar tänka olika
öfver lifvets högsta och vigtigaste frågor. De
kunna då aldrig bli rigtigt ett!...»
svarade Augustin:
»Nej, icke i all tro, allt hopp, men väl i det
ena nödvändiga — i all kärlek. Och vet du hvad
Hedvig? Sedan jag närmare betraktat skiljaktig-
heterna i verlden, och lärt känna förträffliga men-
niskor af mycket olika både religiösa, politiska
och vettenskapliga åsigter, så har jag kommit
till den öfvertygelse att dessa skiljaktigheter —
som ofta blott äro såsom olika grenar i samma
träd — ha sin grund i vår Herres plan med oss
och lifvet. Han låter menniskor födas med olika
organer och under olika inflytanden på det de
må uppfatta olika sidor af lifvet och sanningen, —
och på det genom dem alla, sanningens hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>