Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991 SYSKONLIF.
Herkules. Han tyckte om vintern, och var då
lifligare än andra tider på året. Om torgdagarne
gick han ibland tidigt på morgonen ut på torgen,
såg folket handla och vandla, gaf sig i tal med
gummorna, om deras varor och priser; och nå-
gra mustiga. ord, och thy åtföljande skämt och
skratt felades icke å ömse sidor. När allmogen
från Norrland kom ned på sina slädor med få-
gel och lärfter och skinnvaror, kom han alltid i
ifriga samspråk och i handel med detta folk,
som han särdeles tyckte om, för deras fasta
sinne och godlynta slughet i tal och svar; han
kallade dem företrädesvis: ”landsmän!” Och
déssa mornar kom han vanligen hem med ett
par orrar, eller ett halft dussin snöripor, eller
bjerpar i sina fickor.
»Här har jag nu igen skjutit något åt dig,
Hedvig!» utropade han då, hållande det vackra
villbrådet högt i vädret för Hedvig, som såg så
hjertligt förnöjd ut, och prisade morbror Her-
kules” jagt.
"+ Ibland också gick generalen verkeligen ut
på jagt, tog då blott ett stycke bröd i den ena
fickan och sin Ossian i den andra, ropade sina
två hundar: »Hopp och Hej!» som störtade upp
vilda af glädje under tusende kaprioler, och han
blef då vanligen borta hela dagen. När han
mot aftonen kom hem med en hare, eller något
slags villebråd, var han vid det allra bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
