Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERDA KOMMER. 239
Ack! de två kunna aldrig bli lyckliga tillsam-
mans!» ....
»JSag fruktar det,» sade Augustin, »och det
gör ’mig bra ondt om Gerda. Hon har en varm
själ, en rikt begåfvad natur; — hon verkligen
frapperar mig såsom ganska ovanlig. Sigurd
känner jag icke mycket, men har just aldrig
varit svag för honom. Han är ansedd som en
man med redbar karakter och godt hufvud.
Gerda har, tror jag, verkeligen älskat honom,
men han har nog spännt strängen för hårdt med
henne. Och hon torde väl ha för litet saktmod.
Hon torde behöfva gå i skola hos dig, min
Hedvig. Tör hända äfven retas hon upp af hans
sätt, och att allt felet är hans. Vi måste noga
ge akt på dem, Hedvig, nu, då vi fått dem på
nära håll. Och om detta giftermål är till Gerdas
olycka, så — — måste det brytas, innan det
knytes hårdare till. Vi ha ju här ett hem att
bjuda henne!» ...
»Ja, Gud ske lof, det ha vi! Och huru kärt
vore det ej att få henne till oss, helst nu, då
Engel snart lemnar oss. Men att bryta band,
som nio års välgerningar och vanor ha knutit,
att öfverge den, som i nio år varit hennes mor,
och den man, som hon i snart sju år varit för-
lofvad med, och just i den stund, då de vänta
att hon skall bli deras för alltid.. arma Gerda!
Det blir en hård strid!» ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
