Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2410: SYSKONLIF.
»Striden är redan der — i hennes inre,
det är tydligt» =— sade Augustin, — »hon är i
inre uppror mot sitt öde och mot den, som tyc-
kes vilja råda allsmäktigt -öfver det. Vi måste
söka ’ att lösa kampen;’... hon måste bli fri,’
eller undergifva sig; .. på något sätt sätta sig i
harmoni med sig sjelf och sin lott. Som det nu
går, får det ej gå fram till altaret. Denna före-:
ning vore en förfärlig lögn; och det synes mig
att Gerda sjelf känner det.»
»Men i morgondag skola vi helsa på fru
mamma, och då vidare rekognoscera i huset.
Tänkte du någonsin, att vi, du och jag, Hedvig,
skulle bli spioner? ... Man kommer in på un-
’derliga såker här i verlden, innan man vet or-
det af.» os
Syskonen logo och skiljdes åt för den dagen.
Dagen derpå följdes båda åt på ett förrnid-
dagsbesök hos Gerdas ”fru mamma” eller ”fäster
Juliana”.’ SS
Det var en fru med blekt ansigte, ’stark
näsa af örnsortén, ögon, som liknade sonens i
blick och uttryck, och ett väsen, som ingaf.akt-
ning, men hade någonting tryckande. Hon syn-
tes sträng och fordrande, men icke på sig sjelf:
’I den stund syskonen kommo, var dock ett
visst: solsken på hennes ansigte. Hennes son var
nyss hemkommen och hade med sig några pre-
senter åt Gerda, mera granna än smakfulla, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
