Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 SYSKONLIF.
huset, genom sin villighet och sin förmåga att
allt besörja, och väl besörja, ända från kökets
departement, och till fru Julianas mössor och
kragar. Och Sigurds favorit-rätt var aldrig fullt
smaklig, och fru Julianas toilett aldrig rätt lyc-
kad, om icke Gerdas blick och hand gifvit deråt
sistå fulländningen. — — Som en stel, grå vin-
terdag med frost och ispiggar och blymörk him-
mel satt nu fru Juliana der, och spelade, och
sade inga andra ord än dem spelet fordrade.
Och blek, med de långa, mörka ögonhåren sänkta
mot kinden satt Gerda midt emot henne och spe-
lade machinmässigt. Efter några fåfänga försök
att bryta isen hos fru Juliana, hade det blifvit
inom Gerda så doft, så stelt och dödt! Endast
en dunkel, plågsam känsla af någonting odrägligt
lät henne känna att hon lefde, och det var som
om en ond dämon hånfullt hviskat i hennes
själ: | -S
»Och så skall det vara och så skall det bli
ifrån evighet till evighet, amen»
Då inträdde Augustin. O! huru skönt synes
Ieke, i vissa hårda stunder, en mild och älskad
menniskas anlete, — vore det än fult som Esopii.
Och Agustins var vackert, som en klar vår-
dag. Det rörde sig så lefvande i Gerdas bröst
vid hans åsyn. Hon tyckte att hennes fängelse
öppnades, och hon sprang opp och omfamnade
brodern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
