Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 SYSKONLIPF.
tre systrarna förenade vid Urdakällans brädd och
svanorna, som först på Ragnarok — så säger
sagan — skola upphöja sina röster — »ni har
följt en helt annan ide, och det gläder mig, ty
mig har alltid den tolkningen att Urd skulle vara
det förflutnas, Verdandi det närvarandes och
Skuld det tillkommandes Norna, synts fullkomligt
meningslös, och ingenting sägande. Men — —
jag vet icke om jag rätt förstår hvad era Nor-
nor säga. Hos Urda ser Jag ett aningsfullt in-
spireradt, liksom profetiskt lif; — — hos Verdandi
är smärta, strid, kamp — men ädel kamp — hon
liknar en stridens Valkyria!... Hos Skuld är
kampen öfvervunnen, segern vunnen och allt
harmoni; — bon synes mig fulländningens, full-
bordans Norna.»
»Och ni uttalar hvad jag velat och åsyftati»
utbrast Lagertha med lysande blickar. »Ja, så
har jag tänkt mig det, och jag har dervid följt
vår Grundtvigs djupsinniga tolkning af Norna-
mythen. Den uttalar mina egna aningar och till-
fredsställer tanken.»
»Ja, den tanken är stor och skön!» sade Au-
gustin allt betraktande gruppen med sitt sköna
själfulla leende. »Och så bli Nornorna än i dag
mägtiga i lifvet, ja, återfinnas i hvart enda sannt
menniskolif och sväfva som goda, mäktiga ge-
nier öfver dess ingifvelse, kamp och fulländning,
på det de må bli ädla, och storsinnade — så som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
