Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORNOR OCH MENNISKOR. 2653
tryckta mot sitt bröst sakta andades fram: »o!
det är herrligt! Herrligt.» |
Som när Corregio för första gången såg en
tafla af Raphael, som när den vilda svanen — i
Andersens intagande saga”) — första gången såg
och hörde de sköna fåglar af hvars slägt han
var, och utstötte ett rop, och dykade ned i dju-
pet och blef »så förunderlig till mods», — så
var det Gerda i denna stund. Det skedde en
förvandling inom henne.
De sköna, lysande, hvita och purpurvarma
händerna, ådrogo sig kostnärinnans blickar, mer
ännu anletets under tårar energiska, strålande
uttryck. Hon log och såg på Augustin, äfven
han log, glad åt intrycket som Gerda erfor.
När ögonblickets hänförelse lugnat sig, förde
Augustin Gerda och Lagertha till hvarandra, och
en varm omfamning förenade dem.
Den samfälta njutningen af en ädel konst
medförer en tjusning, som för ögonblicket sprän-
ger alla convenancers vallar och torn emellan
menniskor, och närmar dem i kärlek till hvar-
andra. Befriarel! haf tackl!.
»Ni har icke följt det gångbara begreppet
om de tre systrarnas väsen,» — sade Augustin i
det han uppmärksamt betraktade miniatur-model-
len till den stora bildgruppen, der man såg de
”) Den grimme Elling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
