Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORNOR OCH MENNISKOR. 269
föregå; och låt ej binda dig af någon tanke om
”för sent,” om att du ej kan, o. 8. v. Mins La-
gerthas ord:
»Man kan allt hvad man vill.»
»O Augustin!» sade Gerda djupt upprörd, »det
. vore lätt att vilja, det vore lätt att kunna, om
man blott med säkerhet visste sig göra det rätta,
bästa, om man med Gustaf Adolph kunde säga:
»Gud med oss!»
»Ja derpå hänger detb> sade Augustin, i det
han glad såg på systern.
De gingo åter tysta.
Klockorna i staden begynte ringa, och hög-
tidligt gladt flögo deras toner i melodiska flockar
genom rymden.
»Hör! klockorna! . . .» sade. lifligt Gerda,
»huru vackert de ljudal!... Sedan min barndom
ha dessa ljud. öfvat en underlig makt på mig.
De liksom väcka mig, kalla mig till något högre,
bättre. De jaga bort trollen ur min själ. Och
när jag hör dessa tempeltungor i det fria, tona
öfver stad och land, då förefaller det mig att de
uttala ett: ”helig!” öfver all mensklig verksam-
het, allt sträfvande, allt lidande, all njutning,
såsom ville de rena, befria, inviga allt till den
högstes tjenst. O! huru jag ville vara en så-
dan fri, melodisk tunga, som ljöd öfver jorden
lifgifvande, frid- och fröjdgifvande som en röst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
