Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 SYSKONLIF.
hjerta, derföre, om hvad jag har att berätta kom-
mer huller om buller fram på papperet så — —
får du väl hålla det till godo, min Seraphim!
Hvar skall jag börja?...
Klockan var sex — tror jag — när bruden
stod färdigklädd, omgifven af sina brudtärnor och
tvenne marskalkar med stora armstakar, som
lyste, medan hon visade sig för folket. Folket
var legio, och var bra nyfiket, men sade att
de aldrig sett en vackrare brud och mera lik ”en
Guds engel”.
Och så såg hon äfven ut — så barnfrom
och ljus och lycklig, då hon med Uno stod fram-
för den silfverlockige d:r Lund, som samman-
vigde dem. Han gjorde det så värdigt och vac-
kert; jag kände mig helt from och god. Uno
var blek och allvarsam, "men Engel, — hennes
färg, hennes blick, hennes väsen förblef sig lika;
hon såg ut som en ljusens engell...
Efter vigseln höll d:r Lund ett kort, inner-
ligt tal till de unga tu, om ”huru de skulle göra
Jesus hemma i deras hem”. Man måste ha va-
rit en hedning för att ej röras deraf, så vackert
var det! Jag såg på Uno, der han satt och skug-
gade sina ögon med handen, och jag såg då en
stor, klar tår långsamt rulla ner för hans bleka
kind. Jag kände mig sedan mera slägt med ho-
pom än hittills. .
En stund före vigseln sutto Hedvig och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
